Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Samtids-porträtter - Russell, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stéren, som för öfrigt följde en liberal politik. Först år 1830
började han åter kämpa för reformen, sedan han 1828 hade
genom-drifvit det för katolikernas emancipation förberedande afskaffandet
af ”Testakten”, och äskade samtycke till inlemnande af en bill,
som åsyftade att förskaffa de stora fabriksstäderna Leeds,
Manchester och Birmingham rättighet att blifva representerade i
Parlamentet. Väl segrade han icke heller nu, men härigenom
förbereddes redan en stor omhvälfning. Den Oanningska ministären, som,
oaktadt den ursprungligen utgått ur torypartiets sköte, likväl på
det hela följde en liberal politik, hade under sitt välde bragt en
slapphet i de förr så fasta partiförhållandena, och genom Cannings
oförmodade död rubbades de helt och hållet; ty mången eljest
konservativ statsman, som med skarpsynt Öga och bekymradt sinne
observerade tidens tecken, blef nu, genom hertigens af Wellington
och sir B. Peels tvära och hårdnackade gensträfvighet mot hvarje
reformåtgärd, inträngd i oppositionens leder, för hvilka lord Grey
nu stod i spetsen. Härtill kom nu Juli-revolutionen, och
påtryckningen af den alltmer kringgripande jäsningen gjorde hertigens och
hans embetsbroders tillbakaträdande oundvikligt. Detta senare
eg-de rum i November 1830, och lord Grey öfvertog bildandet af det
nya kabinettet, då lord R., ehuru ej medlem, hade ett ej ringa
inflytande på kabinettets beräkningar. Den nya whigministérens
politik uttalade sig i de trenne orden: ”Fred, sparsamhet och
reform”; ocb med kraft skred den till utförande af sitt program. 1
Mars 1831 framlade ändtligen lord John för Underhuset den i
ministären gillade planen till en genomgripande parlamentsreform oeh
utverkade andra läsningen af billen. Men bär genomdref
oppositionen det förslaget, att antalet af parlamentsledamöter ej skulle få
ökas utöfver det hittills varande; och ministrarne appellerade till
folket, i det de upplöste parlamentet.
Genom valen erhöllo whigs en afgjord majoritet; och då lord
John åter föreläde Underhuset en reformbiil, lyckades han, ehuru
ej utan mycken motsägelse, att genomdrifva den. Men Öfverhuset
förkastade likväl billen, bvilken ministrarne derpå lofvade att
omarbeta och förbättra; och då parlamentet åter sammanträdde, blef
den nya billen nästan utan debatt gillad af Underhuset. Mindre
medgörliga visade sig pärerna; de förkastade billen för andra
gången, och lord Grey’s ministär afträdde.
Denna kris förorsakade en så stor uppståndelse i hela landet,
att hertigen af Wellington, som skulle bilda den nya ministären,
sjelf gaf det rådet att till statsrodret återkalla hans politiska
motståndare och genom sitt inflytelserika votum förmådde Öfverhuset
att låta reformbillen blifva lag.
Efter åtskilliga förändringar inom ministären, hvilka här
förbigås, inträdde lord Melbourne, som redan en gång förut på kort
tid varit premierminister, åter i denna befattning i April 1835.
Han uppdrog nu åt lord John inrikesministerns portfölj jemte den
vigtiga befattningen af ledare för Underhuset; och såsom sådan
genomdref han den djupt ingripande reformen af stadslagarna. Ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
