Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Större uppsatser - Grefve Cavour, hans lif och offentliga verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Achaja och Morea”, och århundraden igenom beherrskade
Pine-rolos (i ö. Piemont) länderier. Huru härmed än må vara,
otvifvel-aktigt är, att adliga slägten Benso sedan kring medlet af 13:de år*
hundradet egde vidsträckta gods i den då blomstrande republiken
Chieri nära Turin, som till en del ännu besittas af grenen Benso
Cavour. En påfven Innocentii IV:8 bulla af d. 15 April 1251 un*
dan tog slägten Benso frän det allmänna bann, i hvilket kyrkan
försatt den lilla republiken.
Grefve Camillo Benso di Cavour föddes i Turin d. 10 Aug.
1810 och bars till dopet af en syster till kejsar Napoleon, prin*
sessan Maria Paulina Borghese. Hans första uppfostran, ända till
hans fjortonde år, anförtroddes åt abbé Frézet, känd som
författare till en fransysk historia Öfver huset Savoyen; och denne mans
varma kärlek för sitt fädernesland och dess dynasti torde väl ej
varit utan inflytande på gossens Ulliga och redan tidigt väckta
sinne. Såsom den yngre sonen af en så urgammal adelsslägt
bestämde hans fader honom efter italiensk sed för militärståndet, till
hvilket gossen, ehuru mot sin böjelse, förbereddes i kongl.
militärakademien i Turin. Genom sin flit, sitt lifliga förstånd och sitt
fint aristokratiska otvungna väsen tilldrog han sig snart sina
förmäns uppmärksamhet, hvilka rekommenderade honom som page vid
Carl Felix’ hof. Dock uppenbarade grefve Camillo redan vid denna
ålder en sådan oafhängighet i karakter och ett så frimodigt sätt
att yttra sig, att man vid bofvet efter en kort pröfvotid förklarade
honom för oduglig och till hans stora tillfredsställelse gaf honom
afsked från page-embetet. Med den kungliga nåden vände sig
också förmännens och den höga aristokratiens gunst från ex-pagen;
dock brukade denne bland sina kamrater trösta sig med de
lakoniska orden: ”Jag skattar mig mycket lycklig öfver, att ändtligen
ha afkastat min mulåsnebörda.” Bin familjs vrede sökte han
glömma genom flitiga studier, hvilka isynnerhet egnades historien,
geografien, litteraturen och matematiken.
Ännu ej tjugo år gammal, afgick grefve Camillo ur
militär-aka-demien med genielöjtnants grad, men lät dock ej den större frihet,
han nu åtnjöt, afvända honom från hans älsklingsstudier. Dessa
skyddade honom också alltjemt för de ”nobla” passioner, åt hvilka
han såg så många af sina kamrater ur den rika adelsklassen i
deras sjelfbehagliga okunnighet och sträfiösa inskränkthet hängifva
sig. Sällskapslifvet och de offentliga förhållandena erbjödo hans
lifliga själ nya sidor, nya intryck, hvilka alltmer öfvertygade
honom om, att det militäriska kallet alltför mycket inskränkte alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>