- Project Runeberg -  Samtiden. Skildringar från verldsteatern / 1859 /
517

(1858-1859) With: Martin Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Större uppsatser - Grefve Cavour, hans lif och offentliga verksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans böjelser. Blott af lydnad för sin far qvarblef han ännu i ett
stånd, hvars glänsande yta ej för honom egde något behag. Men
med de stora händelserna 1831, hvilka han med Ulligaste intresse
följde, och som långvarigt inverkade på hans ungdomliga sinne,
blef hans ställning honom alldeles odräglig. Dertill kom, att han
både i salongerna, bland hvilka den i hans fädernehem, såg blom*
man af turinska aristokratien och hos sina förmän stod i rykte
att vara liberal, det sämsta, som då för tiden, under det starkt
växande jesuitväldet, kunde vidlåda en militär eller embetsman.
Kanhända var det denna allt hopp om en carrière tillintetgörande
omständighet, hvilken han hade att tacka för sin fars samtycke till
hans afskedstagande under dåvarande förhållanden.

Från denna tid njöt grefve Cavour ett oberoende, som ej
allenast tillät honom utvidga området af sina studier, utan
äf-ven att med uteslutande ifver hängifva sig åt praktiska med hans
böjelse öfverensstämmande sysselsättningar. Ömsevis bosatt i
huf-vudstaden och på sin slägts landtegendomar, vann han varmt
intresse för landtbruket, med hvars alla riktningar han sökte göra
sig förtrogen. De praktiska kunskaper, hvilka han förvärfvade på
detta område och utvidgade under sitt vistande i England, blefvo
sedermera ej utan frukt för lyftningen af hans fäderneslands
agri-kulturförhållanden. Han var, i förbigående anmärkt, den första
jordegare i Piémont, som försökte guanos användande på sina gods
och genom den framgång, han erhöll, i sin hemort allmängjorde
bruket af detta der hittills alldeles obekanta gödningsämne. För
närvarande använder sardinska åkerbruket årligen inemot en
mil-liop tunnor guano, i värde mer än 3 millioner francs. Grefvens
första ekonomiska försök hade väckt de piemontesiska
landtbrukar-nes åtlöje; men med den erfarenhet, dessa utskrattade försök
in-bragte honom, kunde han sedan på ön Sardinien gifva anledning
till mångfaldiga förbättringar och med framgång införa odlingen af
mera gifvande, dittills vårdslösade produkter. Så äro t. ex. äfven
korkträdsplanteringarne på denna ö att anse såsom ett verk af
honom. En så vettgirig och lätt anslagen själ kunde emellertid ej
inskränka sin verksamhet till ett enda tekniskt område; snarare
var det just detta, som ledde honom till studiet af Piemonts och
utlandets industriella och kommersiella förhållanden samt af alla
nationalekonomiens grenar, hvilka han snart jemte de
administrativa vetenskaperna skulle på främmande område göra till
hufvud-sakligt föremål för sina forskningar. Ej tillfreds med det politiska
tillståndet i sitt fädernesland, hvilket under en della Margheritas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:52:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtidens/1859/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free