Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först beräkna sitt behof af utrymme och
sina medel, under det att sakkunnige
personer uppgöra ritningen, försäkra sig om
full tillgång på de förnödna materialierna,
och först derefter skrida till uppförande af
sjelfva bygnaden.
Litteratur.
Dikter af Fredrik Sander. Stockholm, Sam-
son & Wallin 1870.
Poesieu är lifvets »glada vetenskap» —
icke i den mening, att hennes ton alltid
är lekfull, ty ofta nog om ej oftast bär hon
allvarets till och med smärtans uttryck —
utan derföre, att hon icke är en träl i
hvar-dagsnyttans tjeust, men en krydda på
nyttans arbete, eu hvila och en vederqvickelse
fråu dess tröttande mödor. Hvarhelst
dikten förmår att vinna en vackrare sida af
något som vi dagligen hafva för ögonen,
har hon redan visat oss en tjenst; lyckas
hon framkalla stora bilder, som lifva och
hänrycka oss, är hon vår välgörarinna.
Till eu skaldeverksamhet af det
först-nämda slaget fordras emellertid icke blott
stora andar, utan äfven stora eller
åtminstone nya situationer. Runeberg slog upp
liksom en ny bok för oss, när han först
började sjunga om Saimas skogsbygder,
om hvardagslifvet hos Finlands allmoge
och dess hemtrefna medelklass, men vår
hänförelse väckte han först då, när han
sjelf greps af de öfverväldigande minnena
från Finlands och Sveriges sista strider
mot en gemensam iiende. En sådan poesi
hör ej till andens hvardagsanrättningar.
Men det hindrar oss icke att finna behag
i det ringare skaldskap, som låter en
solstråle spela in i någon vrå af vår
»daglig-stue» och der en stund kasta ett gladt
skimmer på en dammig vägg.
Under de sista månaderna af det förflutna
året utkommo åtskilliga diktsamlingar, af
Carlén, E. Bäckström och flere, som
samtliga blifvit väl emottagna af kritiken och
allmänheten, emedan de, utan stora
anspråk, hvar för sig bidragit att försköna
någon sida af vårt dagliga lif. Till dessa
diktsamlingar räkna vi äfven H.
Säther-bcrgs Naima, ehuru den har formen af ett
dramatiskt arbete, emedan den innehåller
en -mängd täcka bilder, men utan den styrka
i karakterstcckning och dcu enhet i
huf-vudtauken, som äro nödvändiga för att
frambringa ett stort helt. Att tala om
språkets renhet, versens välljud och hvad
som eljest utgör så att saga poesiens
utanverk, är eu öfverflödig sak. De allra fleste
af dem, som skrifva poesi i vårt land, hafva
i hög grad denna formens virtuositet;
många äro verkliga versmästare.
Till denua klass af aktningsvärde dik
tare, hvilkas arbeten alltid kunua påräkua
ett välvilligt emottagande hos allmäuheten,
oin de också icke framkalla någon djupare
rörelse, hör också hr Fredrik Sander.
Hans vers är ren och flytande, hans sinne
odladt genom goda studier, och en viss
flärdfri realism, som ej fruktar att kalla
sakerna vid deras rätta namn, ger hans
dikter något verkligt och handgripligt, som
verkar välgörande vid sidan af det
myckna luftiga i andra poesier, hvilket vi
frukta att se förflyktigas, innan vi kunna
begripa det. Diktens genius kan ej alltid
kläda sig i silfverskir och månstrålar: han
blir i en sådan kostum alltför lätt
trasgrann och förkyler sig snart i en nordisk
vinter såsom den nuvarande. Han gör då
vida förnuftigare i att göra sig eu snygg,
varm och varaktig drägt af Carlsviks slittyg,
hvari han visar sig mindre lockande på
af-stånd måhända, men bestämdt trefligare att
umgås med på nära håll.
Det fins ett sådant drag af hemtreflighet
i det lilla diktband, som hr Sanders skänkte
oss till julen, och hvars tema
hufvudsakli-gen är minnen från en resa, som
författaren för några år sedan gjorde till
Grekland. Han beskrifver i vackra verser, nätt
och propert, utan öfversvallande hänförelse
h vad han sett, och ställer med ganska god
beräkning samtid och forntid sida vid sida.
Det fins stycken, till exempel
Tempelborgen, Den vinglosa segergudinnan, Paulus
(på Areopagens kulle), Temtstokles och
några andra, i hvilka sångaren uppvärmt sig,
väl ej till glöd, men till verklig vältalighet.
Hr Sander har, efter många större
skalders föredöme, försett den grekiska
diktcykeln med förklarande noter. Vi hafva
alltid haft våra små tvifvel om
ändamålsenligheten af att anbringa en löpande
kora-j mentar till modern poesi. För personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
