Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K»imos
VECKOSKRIFT |f
FÖR
POLITIK OCH LITTERATUR
UTGIFVEN AF
C. F. BERGSTEDT.
N" 4. Lördagen den 28 Jan nar i 1871.
Den kungliga propositionen.
Våra grundlagar sakna alla föreskrifter
om något liknande den i andra
konstitutionella länder sedvanliga svarsadressen på
trontalet, men då folkrepresentationen i
mån af sin ökade betydelse äfven känner
ett ökadt behof att uttala ett generelt
omdöme öfver regeringens grundsatser, kar
man fannit medel att utom de i
grundlagen stadgade formerna ntsäga hvad man har
på hjertat. Konstitutions-Utskottets
anmälan om den förrättade granskningen af
statsrådsprotokollen för det nästförflutna året
har en tid gifvit den närmaste
anledningen till en diskussion öfver regeringens
allmänna politik, och vid sistlidet års
riksdag utspann sig äfven i Första kammaren
en lång och liflig debatt öfver den
dåvarande rådkammarens principer och sätt att
tillämpa dem, men på samma gång
statsrådsprotokollens granskning nedsjunkit till
en formalitet, efter som deras innehåll till
största deleu är kändt i och med de
offent-liggjorda regeringsbesluten, utom det att
öfverläggningarne mellan statsrådets
ledamöter flyttat sig från konseljen till
statsrådsberedningen, har också det s. k.
dé-chargebetänkandet förlorat största delen af
sin politiska betydelse cch ger allt mindre
anledning till någon diskussion om
rege-ringsprinciperna. Det är således ganska
naturligt att den representant som har någon
framställning att göra i afseende på
regeringssystemet i allmänhet skall begagna
tillfället af propositionens om statsverket
remiss, för att framlägga sin uppfattning
af de- grundsatser som leda, eller enligt
hans åsigt böra leda, landets styrelse, på
samma gång som de särskilda, till
stats-behofvens fyllande föreslagna nya åtgärderna
underkastas en förberedande kritik,
hvil-ken är både nyttig och nödvändig, på det
utskotten, som hafva att i detalj bereda de
särskilda ärendena, icke måtte vara alldeles
okunniga om sina hufvudmäns mening.
Af principiel diskussion förekom denna
gång ganska litet, hvilket också var i sin
ordning, då det var så kort tid sedan
statsrådets sammansättning i de vigtigaste
de-larne förändrades, och regeringen således
icke ännu hunnit gifva prof på sitt
politiska system. Man sysselsatte sig så
mycket mer med behofven af utomordentliga
anslag till landförsvaret, och måndagens
öfverläggningar i båda kamrarne gåfvo stöd
åt den åsigt vi redan i ett föregående
nummer uttalat, att hufvudfrågan vid denna
riksdag blir det föreslagna femtonraillioners*
lånet, i jemförelsc hvarmed frågan om
sjelf-va arméorganisationen blir af mindre
betydelse, emedan i den förra frågan ligga
involverade alla de stora stridsämnena i
afseende på hvilka riksdagen ännu icke
kommit till full klarhet, 9triden mellan
lånprincipen och uttaxeringsprincipen, mellan
jordbruket och den rörliga förmögenheten,
mellan frihandel och höga tullar, samt först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
