Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hunno vi snart till vagnen, der ri funno
kusken lugnt rökande sin pipa.
— Skall resan till staden skada bonore ?
frågade Grey doktorn bviskande.
— Icke det ringaste, svarade /Esculapii
värdige lärjunge. Jag skall följa med er
ocb — tilläde han med yrkesstolthet —
förbindningen skall icke glida af så snart.
Ni tre andra göra bäst i att byta om
jern-vägsbiljetter och begifva er tillbaka till
Maisons.
— Titta in på kaféet före middag, sade
Neville, och underrätta huru det är med
Holmes.
— Farväl Holmes, yttrade Merton
vänligt. Jag hoppas att du skall vara qvitt
de värsta plågorna om en dag eller två.
Kom ihåg att jag alltid är din vän.
— Tack gamle vän, svarade Holmes
matt. Det är krigslyckan som nfgjort
saken, och du kan vara säker om att jag ej
hyser något groll.
— Nåväl, yttrade Grcy till mig, då vi
återvände till S:t Germain, hade jag rätt?
— Ja, min käre profet; men detta
oakt-tadt skulle jag ej vilja använda samma
försoningsmedel en gång till.
Franska folkets religion. Hvarje
skolgosse kan svara oss pä den frågan,
hvilken är franska folkets religion? Svaren
utfalla emellertid något olika efter de olika
läroböckerna: romersk-katolsk, eller
katolicism och luteranism i förening med en
judisk, en mohammedansk och dessutom en
reformert statskyrka, ty alla dessa
bekännelsers prester aflönas af staten. Somliga,
som haft mycket rättrogna lärare, torde
svara utan allt betänkande att franska
folket alldeles icke har någon religion.
För dem som hysa en så förtviflad
öf-vertygelse anbefalla vi läsningen af ett helt
litet arbete, som för icke så länge sedan
föll oss i händerna: Etat des croyances
af Emil Juventin, utgifvet i Paris 1868.
Det är folkets tro han skildrar, icke
kyrkans, och om det än på många ställen
kan sägas att folktron cudast är en af
kyrkan patroniserad vidskepelse, likasom
otron är blott ett annat slags vidskepelse,
patroniserad af den falska civilisationen,
så är det emellertid en ganska tröstande
företeelse, att utom både kyrkan och
civilisationen fins det cn specifikt frnnsysk re-
ligion, i öfvertygelser, om också ickc i
bekännelseforraer.
Tidens religiösa framsteg ligger i
individualismen: samvetsfriheten är en större
faktor i hjertats fromhet än man i
allmänhet torde föreställa sig. Vi lära af den
lilla boken att individuel fromhet är
allmännare i Frankrike än* man i allmänhet
torde vilja erkänna, och de rubbningar i
den regelbundna gudstjensten som blifvit
en följd af kriget hafva utan tvifvel
mycket bidragit att stärka detta de enskildes
kraft att i audliga ting förfoga öfver sig
sjelfva. Det hör dessutom till franska
folkets lynne att ej lägga sitt inre öppet för
den första kommande, hvilket är tyskens
vana. Deraf denna utbredda men falska
föreställning om den senares
utomordentliga gudsfruktan och det förras lika
utomordentliga ateism.
Kyrkostatistik fr&n Xoskwa.
Enligt en i Moskwa utkommande tidning
eger den gamla ryska hufvudstaden ännu
flere kyrkor än dagar i året, ueroligen
389 af hvilka 382 äro grekiskt-ortodoxa,
2 evangeliskt-luterska, 1 reformert, 2
katolska (1 polsk och 1 frnnsysk) 1 engelsk
och 1 armenisk. De 382
grekiskt-ortodoxa indelas vidare i 7 katedraler (utom
»Frälsare-katedralen» soro man nu håller
på att bygga) 21 kloster, 237 kyrkor med
församlingar, 6 hofkyrkor, 59 huskyrkor,
8 kyrkor på kyrkogårdar och 23 bönehus.
Innehåll: Sid.
Riksdagens hushållning med sin tid . . 65.
Litteratur:
Franska kejsardömets hemliga papper . , 68.
Ernst Moritz Arndt....................72.
Blick på pressen...................... 75.
Strödda underrättelser:
En dårskap, (slut) Franska folkets religion
Kyrkostatistik fr&n Moskwa ....... 77.
Anmälan.
Prenumeration å Samtiden kan ske på
postkontoren, hos bokhandlarne och i
Stockholm på utdclningsställena för tidningar.
Priset för helt år 10 rdr, för halft år 5: 50,
för qvartal 3 rdr, postarvodet för
lands-orts-prenumeranter inberäknadt.
OBS. Alla meddelanden rörande
Veckoskriften ställas till Expeditionen
af Samtiden, N:o 28 Norra
Smedjegatan, kontoret 1 tr. upp.
Stockholm, tryckt bos A. L. Norman. 1871.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
