Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOSKRIFT w gf
FÖR
POLITIK OCH LITTERATUR
UTOIPVKN AF
C. F. BERGSTEOT.
N® 8. Lördagen den 25 Februari 1871.
Motioner vid 1871 ars riksdag.
Utöfningen af den i andra
folkrepresen-tatiouer okända rättigheten för enskilda
ombud att inom en viss tid, men för
öf-rigt i oinskränkt antal och i alla möjliga
ämneu, väcka förslag som ovilkorligen skola
af riksdageu behandlas, är en af de
tillförlitligaste mätarue på riksdagsmannens
åsig-ter, upplysning och omdöme. Det är af
denna anledning vi företagit oss att
genomgå och, sä vidt det är möjligt, under
några få allmänna rubriker sammanställa
de förslag som denua gång blifvit inom
motionstiden framgifna, för att i dem söka
utiinua de ledande tankarne för riksdagens
verksamhet, och p& samma gåug undersöka
huruvida något framsteg är märkbart från
föregående riksmöten.
Att detta seuare är förhållandet, faller
genast i ögonen. När det forna
bondeståndet, med sina hundra ledamöter eller
der omkring, endast inom sig kunde till
hvarje riksdag åstadkomma 7 å 800
motioner i allt möjligt, och äfven de första
riksdagarne under den nya grundlagen,
ehuru med en till fjerdedelen förkortad
termin, producerade omkring fyra hundra
— nemligen 367, 428 och 405 vid de tre
riksdagarne 1867, 8, och 9,— så sjönk
antalet föriidet år på en gång till 306 och
har denna gång ytterligare nedgått till
227. Ett eller annat förslag till
grundlagsförändring, eller i ämnen af den
beskaffenhet att motionen skall behandlas af
tillfälligt utskott, torde väl ännu se dagen,
men antalet af dem kan icke bli
synnerligt stort, och man torde derfore såsom
en allmän erfarenhet kunna säga, att
rao-tionssiffran vid de båda sista riksdagarne
minskats med 25 proc. fråu den närmast
föregående, på samma gång som man
måste erkänna en större begränsning i valet
af ämnen och en omsorgsfullare
utarbetning i detaljerna i de flesta förslag som
gifva anledning till en sådan behandling.
Den väntan som allmänt uttalades i
slutet af förra året, att vi denna gång skulle
få »en krigs- oeh jernvägsriksdftg», har visat
sig fullkomligt sannspådd, men det
tillkommer ett tredje ämne som vill dela
uppmärksamheten med de båda nyssnämda,
och det är lagstiftningen för tillverkning
och försäljning af bränvin. Rätta titeln
synes derför böra blifva en krigs-,
jernvägs-och bränvinsriksdag.
Motionerna i militärfrågor äro
viaserli-den endast 15, af hvilka flertalet angår
detaljfrågor, såsom indragning mot
vakans-afgifts erläggande af båtsmans- eller
rote-hållet, undersökning af Sveriges kuster för
auläggaude af befästningar, utgörande af
frälserusttjensten in natura o. s. v., eller
också af endast löst utkastade allmänna
grundsatser, men deribland förekomma
äfven sådana arbeten som hr Palanders väl
genomtänkta och, såsom vi befara
oveder-läggliga framställning om vårt sjöförsvar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
