Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ber i den vackra kousertsalen vid Rue
Richer; andra följde snart efter, Favié’•
Belleville, Ecole de Médecine och College
de France — ty sjelfva lärdomstemplen
måste öppna sig för folktalarne — Pré
aux clercs vid Rue du Bac, och Reine
Blanche vid Montmartre. Andra togo
fantasinamn, såsom Blanqui’s klubb Patrie
en danger (Fäderneslandet i fara), den
moderata Délivrance (Befrielsen), eller den
blodröda Vengeance (Hamden). I somliga
röstades ordeutligeu om styrelsen, i andra
valdes den genom acklamation; stundom
roade man sig att åt moderata bisittare
välja en röd president och omvändt. Då
blef det ursägter och anklagelser utan
ända; hr A. förklarade att han icke kunde
ha den äran att sitta bredvid hr B, som
hade varit angifvare, mouchard, och hr B
ville i sin ordning bevisa att hr A var en
preussisk spion. Någon gång blandade sig
publikeu i leken, och för den svagare
delen återstod då samma utväg som för
minoriteten i de grekiska städerna, att
utvandra och bilda kolonier. Så utvandrade
från Folies-Bergeres en svärm demokrater
och socialister, för att anlägga Montagnards,
och när Blanqui, förklarad diktator i
Patrie en danger, måste "till följd af
upproret den 31 Oktober hålla sig undan,
började klubben hvarje afton välja sin
president. Inträdesafgiften var högst 50
cen-timer, i den aristokratiska Cottr des
Mira-cles, lägst 10 centimer, i Favié-Belleville,
på somliga ställen frivillig. Hvad som
inkasserades utöfver dagkostnaden
subskri-berades till inköp af kanoner eller
användes — på annat sätt, ty »folkets män»
tycka icke om redovisningeus pedanteri,
och »folket» vet, att det icke heller lönar
mödan att af dem begära någou räkenskap.
Se, nu börjar salen att fyllas. En
brokig samling i sanning: qviunor i
myckenhet, äfven barn, för öfrigt uniformer af
alla möjliga slag. Ansigtsuttrycken vexla,
allt efter som nyheterna för dagen varit
goda eller dåliga. Man inrättar sig så
godt man kan, ty det fins ej uågra
bestämda platser, och man röker ofantligt.
Med detta undautag, som blifvit regel öfver
allt, är publiken teraligen belefvad, endast
man icke säger den något annat än den
vill höra. För öfrigt är det ej de röda
klubbarne som bära sig oordentligast åt.
Klubbens styrelse och talnrne hålla sig på
estraden, när det fios någon sådan, eljest
närmast omkring ordförandens bord. S2
snart denne och hans två bisittare äro
valda för aftonen, bestämmer man
dagordningen. Ben rör sig nästan beständigt
omkring nationalförsvaret, men med
vex-lande detaljer, såsom om beväpningen,
lifsmedlen, kommunen, och till och med
om den sociala frågan. Vanligen föregås
debatten af en hop rapporter,
meddelanden och dylikt. I början sände klubbarne
gerna deputationer till försvarsregeringen,
antingen för att delgifva henne de inom
klubben voterade besluten, eller för att
utbedja sig upplysningar om hennes egna
beslut. Regeringen mottog med mycken
artighet dessa delegerade, och någon gång
hade de den lyckan att till klubben kuuna
återföra ganska intressanta meddelanden,
som de eroottagit af framstående
regeringsledamöter, men man kan ledsna vid det
som är bättre än att hvarje afton nödgas
mottaga ambassader från klubbarne, och
regeringen började slutligen å sin sida utse
delegerade för att mottaga dessa
delegerade, hvarefter meddelandena från Hötel
de Ville blefvo allt mera sällsynta. Fr&n
den stund nöjde man sig med att begagna
tidningarne till delgifvande af sina beslut
och sina angifvelser, ty man angifver
mycket i vissa klubbar, »försnillningsskyldige»
— les accapareurs — »de frånvarande», »de
dåliga medborgarne», sådana som hålla sig
undan nationalgardets tjenstgöring. I
början af belägriugen kommo friskyttar och
till och med mobilgardister och sngåfvo
sina chefer, men lyckligtvis tog disciplinen
ut sin rätt, och det ofoget upphörde. Från
angifvelsen är det emellertid endast ett
kort steg till anklagelsen; mer än en gång
uppfordrades dc rödaste klubbarne att
konstituera sig såsom tribunal för att falla
egna domar, eller såsom appellatiousrätter,
för att stadfasta eller upphäfva dem som
voro fälda af andra. När sålunda till
exempel flere klubbar i ett visst distrikt
in contumdciam dömt »förrädaren» Bazaine
samt hans medbrottslingar Canrobert,
Le-boeuf och Coffiniére till döden, bekräftade
Belleville-klubben enhälligt domen, och alla
närvarande medborgare uppmanades att
med egen hand befordra den till
verkställighet. Ofta konstituerar sig äfven
klubben till hedersdomstol för att skilja mellan
ledamöternas ömsesidiga anklagelser, van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
