Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höra till större delen den gotiska eller
låggermaniska racen — hafva en snarlik
historisk utveckling och en gammal
kon-stitntionel frihet, kvarigenom de på ett
väsentligt sätt skilja sig från de öfriga
staterna i Europa, samt med undantag af
England äro med hvarandra jemförliga i
folkmängd och politisk betydelse. Dessa
sjöstater äro Englands naturliga allierade,
och dess regering har vid mer än ett
tillfälle visat sitt intresse for att deras
sjelf-ständighet bevaras. Vi förmoda att det
var något mer än en blott krämarepolitik
som under det sista kriget föranledde Stor
britanniska kabinettet till en så allvarsam
varning åt de krigförande att icke kränka
Belgiens neutralitet.
Ett tryckfrihetsmål har under denna
vecka blifvit utageradt, som ger det bästa
beviset på odugligheten af den nu
gällande tryckfrihetsförordningen att, såsom
det förkunnades vara dess ändamål, stäQa
sjelfsvåld och skydda enskilde till namn
och rykte, utan att dertore återhålla
allmän upplysning. En tidningsredaktion,
hvilken sjelf begagnar lejda ansvaringar,
hade blifvit i en anonym pamflett angripen
på ett sätt, som hvarje jury måste hafva
funnit brottsligt efter S 3, mom. 11
Tryckfrihetsförordningen. Tidningens egare
åtalade brochyren, och när namnsedeln
öppnades, befans den innehålla namnet på en
skomakaregesäll, hvilken inför domstoleu
under mycken rörelse förklarade att han
icke hade någon del i författareskapet till
dan åtalade skriften, och att han med
penningar och traktering blifvit förmådd att
underskrifva namnsedeln, om hvars
innehåll han icke hade något redigt begrepp.
För den kärande tidningsegaren återstod
då intet annat att göra än att nedlägga
åtalet, och om han ej så snart som
möjligt sjelf utbyter bruket af ansvaringar mot
den personliga ansvarigheten, så har han
dermed erkänt att han för sin del icke
vill gifva någon annan den rätt som
blifvit honom förnekad, ett erkännande som
icke lnrer blifva utan all inverkan på
fort-säHningen af hens publicistiska
verksamhet. Detta tryckfrihetsmål skall också
öppna ögonen på många af dem som
hittills motsatt sig tryckfrihetsförordningens
fullständiga omarbetning, oeh vi taga för
gifvit att förslag derom å nyo blir
frnm-stäldt vid nästa lagtima riksdag.
Strödda underrättelser.
Tid höfret i Bangkok. Ganska få
hafva hittills bekymrat sig om det långsträckta,
stora och rika bergland i östra Indien
hvil-ket kallas för Siarn, och till och med
resande, för hvilka nu mera eljest ingen vrå
på jorden är säker, synas endera ha
undvikit eller icke hittat till detta land. Man
har emellertid nyligen erhållit ganska
utförliga skildringar derifrån af ett engelskt
fruntimmer, hvilket varit modigt nog att
antaga ett anbud af konung Soradetsch
P’hra Paramendr Maha Mongkut, hvilken
var vänskapligt sinnad mot England och
värderade dess litteratur, att göra den lilla
kronprinsen förtrogen — såsom det i
skrif-velsen från kungen hette — med
sanningens och dygdens makt, äfvensom med
engelska språket och litteraturen.
I denna bok, hvars titel är »The eng-
lish governess at the Siamesc Conrt: being
Itecollections of six vears in the Eoval
% *
Palace at Bangkok. By Anna Harriette
Leonovrens,» berättas, huru författarinnan i
Mars år 1862 steg ombord på en liten
siamesisk ångare och på den herrliga
Mei-naraströmmen, »vattnens moder», en af dc
djupaste, säkraste och mest pittoreska
floder i verlden, samt sakta gungad af dess
rödbruna vatten, anlände till den förfallna
jemmerliga staden Paknam, hvilken utgör
hamn för den sällsamma, något högre upp
belägna hufvudstaden.
Meinaras floddal, nära 100 svenska mil
lång, är en djup klyfta i en alluvialmark,
hvilken närmare de kinesiska och indiska
gränserna höjer sig till de oerhördaste och
trotsigaste berg på jorden. Vid flodens
sydliga ända tränges den yppigaste tropiska
djur-och växtverld, och i de nejder der dess källor
ligga skimrar högt öfver skyarne den eviga
snön. Utefter stränderna hvilar en
atmo-sfer som liknar en dimma af guldångor,
och i hvilken ris och mais, sockerrör, kaffe,
bomull, tobak o. s. v. yppigt frodas utan
att menniskomas äflan jder synnerligt
be-höfver förspörjas. Naturen har der fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
