Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kronans räkning, sä uppkommer — och
det var detta vi ville uttala — en stor
svårighet för att icke säga omöjlighet, att
visa riktigheten af rotehållarens uppgift,
och det är alldeles otroligt att icke detta
medgifvande skulle hafva till följd sådana
stegrade anspråk å soldaternas sida att efter
hand ingen vidare rekrutering på grund af
det nya föreslagna norraalkontraktet skulle
låta verkställa sig. Hvilken ung man
skulle nöja sig med 100 rdr, när han
kunde få af kronan så mycket han
derut-öfver kunde finna för godt att begära, och
hvilken rotehållare skulle väl vilja visa sig
så omensklig att icke unna sin soldat ett
litet extra tillägg, då han icke behöfde
taga det ur sin egen ficka?
Strödda underrättelser.
Profetior om Frankrike. För icke
länge sedau har i Frankrike utkommit en
liten bok innehållande en samling af
profetior, hvilka äro af ett visst intresse
såsom utvisande, huruledes denna verldens
herrlighet framkallar en slags reaktion i
vissa sinnen hvilken gifver dem anleduing
att uttala mörka aningar om stundaude
hårda tider då denna herrlighet skall hafva
en ända, med ett oi;d: olycksprofetior.
Såsom bevis på huru allmäugiltiga dessa
profetior ofta äro och huru föga de behöfva
att alltid betraktas såsom afseende vissa
speciella fall, må anföras att i nämde lilla
bok Essaias’ profetia om Jerusalems
förstörelse citeras såsom en förutsägelse om
Paris’ belägring af preussarne; och i
sanning »den oroliga stadens, den glada
stadens plundring och fall», dess beherrskare
ha allesammans flytt», »husen ha blifvit
nedrifna för att förstärka stadsmurarne», allt
detta är profetiska bilder som mycket väl
skulle kunna tillämpaspåParis’seduaste öden.
Vidare förutspår siaren Jean de
Vatigu-erro, i trettonde århundradet, »ödeläggelse,
förstörelse och plundring af den
ryktbara stad, som är hufvudstad och
herrska-rinna i hela konungariket Frankrike.»
Samtidigt skall »hela kyrkan i hela universum
på ett bedröfligt och smärtsamt sätt
förföljas och beröfvas sina verldsliga
egodelar.» Kvrkans chef skall dessutom
förän-dra sitt residens och »kyrkan skall icke ha
någon försvarare under tjugofem månader,
emedan under denna tid det icke skall
finnas någon påfve eller kejsare i Rom ej
heller någon regent i Frankrike». Särskildt
omnämnes att »Lothringen skall rysa öfver
den ödeläggelse som öfvergår detsamma
och att Champagne skall bli plundradt och
ödelagdt.» Men då alla dessa olyckor äro
öfverståndna »skall en ung fången prins
återeröfra liljornas krona och utsträcka
sitt herravälde öfver hela verlden. En
gång fast på sin tron skall han
tillintetgöra Bruti söner och deras ö, så att deras
minne skall öfverlemnas åt evig glömska»
— en ledsam förutsägelse för England!
Den unge prins, som skall befria
Frankrike då det tömt sitt lidandes kalk ända
till botten, återfinnes för öfrigt i ganska
många af dessa profetior. I åtskilliga af
dem uppträder han såsom den sista
qvar-lefvande telningen af »vieil sang de Cap*
häntydande på en bourbonsk restauration.
M:me Lenormande, ryktbar i den förste
Napoleons dagar, förutsade i mycket kraftiga
ordalag att det »moderna Carthago, det
moderna Babylon, den brottsliga staden
Paris» skulle förstöras. Det skulle falla
offer för en eröfrare, hvilken tillfölje af
in-vånarnes egen feghet och likgiltighet skulle
göras desto mera besluten att ruinera
detsamma. Slutet skulle blifva, att Paris,
ödelagdt af utländska inkräktare och inre
oenighet ännu en gång skulle komma att
genomgå en barbarisk tidsålder.
Deu allraäuna riktningen i dessa
profetior är öfverallt sådana som här anförts,
och det intryck man vid läsningen af
boken iår är att en icke helt och hållet
oriktig allmän uppfattning ligger till grund för
dessa ’profetior, uppfyllda af misstag som
de för öfrigt äro. Spåmannen har dessutom
icke mera än tvenne alternativ, som man
vet: att tala sanning eller att icke göra det.
Innehåll: Sid.
Försvarsfrågan........................561.
Liten bokrevy........................ 670.
Blick pä pressen..................... 674.
Strödda underrättelser:
Profetior om Frankrike ........... 676.
Stockholm, tryckt bos A. L. Norman. 1871.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
