Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uträttat mycket varaktigt godt och nyttigt.
Ingen ting kau för offentliga män vara mer
hinderligt än otidigt beröm, och den
nuvarande regeringsperaonalen har i rikt mått
varit utsatt för denna menliga hyllning.
I sin oförst&ndiga ifver att befordra
framgången af den officiella försvarsplanen
höjde den stora pressen till skyarne alla dem
som deri hade någon del, och när
stats-rådigt enhälligt anhöll om sitt afsked, hade
språket icke blommor nog till att
bekransa dem såsom fäderneslandets välgörare och
såsom martyrer för riksdagens ondska. Så
när hade vissa medlemmar af pressen qväft
dem med sin rökelse, ett farligt experiment,
såsom åtminstone en af dem borde bafva
erfarit. Det är angenämt för den
personliga sjclfkänslan, när man af någon
anledning nedlägger svärdet eller pennau, att
låta begrafva sig i generalsuniform, medan
vännerna skjuta generalsalvan öfver grafven
och resa ett monument såsom öfver en af
mensklighetens store. Deremot är det mindre
tillfredsställande att efter månader eller
veckor uppvakna till lif, framträda i
sof-drägt inför verlden och med öfverraskning
finna att knappast någon lagt märke till
frånvaron eller aktgifver på återkomsten.
Det är ingen ting i verlden så farligt för
skådespelaren som att göra en stor sortie
och en liten rentrée.
Denna öfverdrifua beundran, utan
exempel, såvidt vi veta, i våra
parlamentariska häfder, har beredt den ministére som
varit kallad den Abelinska alldeles
oför-vållade svårigheter, ty det är långt bättre
för en regering att hafva stränga tadlare än
för välvilliga lofprisare. Det är äfven en
annan sak hvarigenom satnma press i all
välmening ådragit regeringen obehag,
nem-ligen genom den ursinniga och illa
betänkta häftighet hvarraed deu kastat sig öfver
hela deu hälft af representationen som
vågat hysa tänkesätt afvikande från
regeriu-gens Huru hafva icke somliga af våra
samtida gjort sitt bästa att tillskrifva, icke
blott majoriteten i Andra utan äfven
minoriteten i Första kammaren, de sämsta
be-vekelsegrunder! Det är fara värdt, att
uå-gou del af det förhatliga i detta
uppförande återfaller på personer hvilka deri icke
hafva någon delaktighet, och att
rikdags-ärendeuas behandling kominer att deraf
taga intryck.
Vi skulle högeligen beklaga, om miss-
stamningen öfver det förflutna skulle
gif-va sig luft i en principiel fientlighet eller
hindra den fredliga samverkan mellan båda
statsmakterna, utan hvilken ingen ting godt
för landet kan åstadkommas. Vi känna
icke hvilka propositioner regeringen har i
beredskap att förelägga riksdagen, eller
hvilka anslagsfordringar hon kan komma att
framställa; antagligen måste väl deribland
finnas något som kan förtjena
representationens understöd, och det vore högst illa
att undanskjuta det endast på grund
deraf att fiere eller färre af kronans rådgifvare
äro personligen mindre angenäma för
någon fraktion inom riksdagen. På en lång
framtid för den närvarande
regeringssam-mansättningen är det säkert icke många i
landet som göra sig räkning, men intill
dess att en verkligen solidarisk, det vill
säga om några stora hufvudfrågor fullt
ense konselj, med utsigt på hela riksdagens
understöd, kan genom omständigheternas
egen makt arbeta sig fram — och dertill
synes ännu knapt något spår — bör
representationen väl akta sig for att genom
misstroendevota framkalla någon ny
ministerkris, som aldrig aflöper utan men
för samhället och afbräck för kronans
väl-behöfliga anseende. Det förflutna kan nu
å båda sidor vara förgätet.
Sedan vi sist tecknade en dödsruna, har
samhället gjort några djupt kända förluster.
Främst bland dem som bortgått nämna vi
excellensen grefve C. Wachtmeister, hvars
plötsliga fråufälle var egnadt att framkalla
en djup bestörtning och i statens tjenst
lemna ett tomrum, som icke var lätt att
fylla. Såsom utrikes statsminister stod den
bortgångne utom de egentliga
partistriderna: åtminstone uppträdde han inom
riksdagen endast i frågor som omedelbart rörde
hans departement. Han var en af de få
mäu i vårt land som egde uteslutande
fallenhet och utrustning för de diplomatiska
värfven, ty säga hvad man vill om den
minskade vigten af de diplomatiska
posterna, så lärer det icke kunna nekas att
ingen bör försöka sig på denna bana som
icke dertill blifvit från unga år uppfostrad.
Grefve Wachtmeister var icke blott en
rou-tinerad diplomat; han varen statsman med
klar blick, ren vilja och stora insigter.
Der-för åtujöt han också i de länder der han
representerat de förenade rikena ett stort
i och välförtjent anseende, såsom det vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
