Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
miunelserua om frågans återupptagande
icke uteblifva, meu till dess bor den få
hvila i ro, och de9s väckande till lif kan
eudast tjena till bäfstång for en ofruktbar
agitation.* Det vore således efter vår
uppfattning högst önakvärdt att alla motioner
i den egentliga arméfrågan kunde uteblifva
och tankarne inskränka sig till
bevärings-lagen.
Denna vår önskau synes också vara
delad af Andra kammarens talman, som i sin
helsning till kammaren yttrade: »Mer än
en klok man har med rätta sagt att det
vore väl om den omtvistade delen af
försvarsfrågan finge hvila, ty ingendera sidan
lär kunna hoppas att taga den andra med
storm. När den fredliga uppgörelsens stund
en gång är inne, skall det nog blifva klart
att hvarken striderna eller nppskofven
varit förgäfves.» Att deremot nu uppröra
tvister som omöjligen ännu på en tid kunna
slitas, skulle endast beröfva riksdagen en
del af dess tid, som kan ojemförligt bättre
användas.
Man har, hvad förändringar i
bevärings-lagen beträffar, varit oviss, buru vida
regeringen skulle göra förslag om
upphörandet af lega ocb friköpningsrätt, och det
hade efter vår tanke varit önskligt om
så skett, men då trontalet icke dertill ger
någon anledning, är det sannolikt att
tanken, om den uågon gång på allvar varit
hyst, blifvit öfvergifven, och vi kunna rätt
väl föreställa oss, att den nya chefen for
landtförsvarsdepartementet, efter allt hvad
som förut inträffat, varit tveksam att taga
sina embetsbröders understöd i anspråk
för en sådan tillstyrkan. Vi erfara nu
att förslaget kommer att i Andra
kammaren upptagas, samt tro att det vinner
riksdagens bifall, då kongi. maj:t väl icke
heller kan finna skäl att vägra sin
bekräftelse. Man kan hafva olika meningar
om förbuden mot lega och friköpningsrätt,
så länge beväringsinrättningen endast är
en krigsreserv, men i samma ögonblick
denna institution blir sjelfva armén — och
■erom är man ju i grundsatsen redan ense
— då är det nu ifrågavarande beslutet just
det steg som närmast är att taga på
vägen till nationalförsvarets ordnande.
En »tillökning i 9jövapnets materiel, i
deu mån deu samma under 1873 kan här
landet åstadkommas», ur ett förslag som
icke borde möta någon svårighet, så väl i
anseende till den i kungliga propositionen
begärda summans obetydlighet, som den
goda penningställningen i landet, om
icke frågan om en plan för sjöförsvaret
vore i så hög grad oklar och i (tasa
dagar blifvit än vidare invecklad genom de
änuu dunkla berättelserna om ett så
kal-ladt Torped o-artilleri, som skalle
genomskjuta fartygsskrofven under vattenlinien,
och således göra en bepansring
nödvändig på de skeppsdelar der man hittills
icke tänkt på att anbringa den. Vi
återkomma till denna sak, då vi komma att
yttra oss särskildt augående den kungliga
propositionen om statsverkets tillstånd och
bebof: i alla händelser var det icke
oriktigt att en fras fick iuflyta i trontalet om
sjöförsvaret, sedan nu landtförsvaret vid så
många riksdagar tagit brorslotten af
uppmärksamheten.
Det goda ekouomiska tillståndet i
landet kunde naturligtvis icke förbigås i
något af de officiella talen, och i konungens
tal säges, att det på statsverkets
finau-siella ställning utöfvat ett öfver förväntan
gynusamt inflytande, hvarföre de befintliga
behofven jemte den föreslagna lilla
tillökningen till fartygmalerieleu — 1,700,000
rdr för 1873 — kunna fyllas utan den af
senaste lagtima riksdagen beslutade till*
läggsbevillningen, »äfven som dess utoni
tillfälle till 8kattelindringar sig erbjudit».
Detta tillfälle vill kongi. raaj:t begagna;
dels till »afskaffande af pålagor, hvilka ge*
nom sin natur äro egnade att förlamande
inverka på företagsamheten» — ett
onekligen starkt ord om den visserligen mot
vanligheten förhöjda bevillningen efter II
art. Bevillningsförorduingen, men som
emellertid i jeraförelse med andra länders
skatt på inkomst af kapital och arbete är
utomordentlig billig — »dels om
nedsättning af andra, som af de skattskyldige;
oberoende af inkomst eller förmögenhet,
med lika belopp utgå och derför kunna
för de mindre bemedlade anses särskildt
betungande». Med den sista
skattekate-gorien menas den personliga
skydssafgif-ten, hvilken kongi. roaj:t önskar nedsätta
till hälften, eller till samma belopp som
den före 1872 utgjort. För att
åstadkomma denna statsreglering har emellertid
blifvit föreslaget att fortsätta upplåningen
för statens jernvägsbygnader och understöd*
af enskilda jernbanor, med ett belopp för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>