Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sista åren af Carl XII:s regering voro
missväxterna allmänua, och säd fans hvarken
att köpa eller låna: utlåningsräntan vid de
magasin som funnos var 50 procent. Carl
XII ålade köpmännen att införskrifva så
mycken säd som behöfdes, och ett visst belopp
uträknades för hvarje stad, med 1 rdr vite
för hvarje tunna som felade. Men som de
ej kunde det, emedau det fattades dem
både penningar och kredit, utskrefs den
så kallade uäringshjelpen, utgörande
sjette-deleu af all slags förmögenhet Folket
flydde till skogarne af fruktan för
uppbörds-mänuen, och enligt en uppgift af Qörtz,
som dock troligen är öfverdrifven, skall §
af Sveriges hela åkerjord 1718 hafva legat
osådd.
Högre än åkerbruket stod
boskapsskötseln, och det . fans i flere landsorter goda
kreatursracer, särdeles hästar, till
upphjel-pandet af hvilkeu afvel mycket gjordes af
regeringen. Carl XII:s förmyndare hade
till och med i viss mån upphäft det stränga
förbudet mot landsköp och ålagt vissa
borgare i städerna en formlig skyldighet att
på landet uppköpa hästar, ehuru de icke
fiugo afyttra dem på samma sätt.
Uppfödandet af oxar var i de danska
provinserna ett privilegium för adeln, och detta
ansågs nödvändigt, ty om alla hade rätt
dertill, skulle djuren falla i pris vid
försäljningen ocb förlust uppkomma på
näringsfånget, hvilket staten naturligtvis var
förbunden att förhindra.
Samma omtänksamhet gjorde sig
naturligtvis gällande i hela den öfriga
närings-lagstiftningeu. Så befans det i afseende
på bergshandteringen, att bergsmännen ej
förstodo sig på att granska malmerna,
hvar-igenom dåligt jern kom att tillverkas, till
skada för varans kredit på den utländska
marknaden. Derföre stadgades att
malmbrytningen skulle noga kontrolleras, bruks- |
egarne förbundos att skaffa sig kunnigt
arbetsfolk, och straff utsattes för dåliga
stångjernssmeder, till och med gatlopp.
Kika främlingar inflyttade, hvilka
verksammare bidrogo till yrkets förädling;
borgmästaren Arnold Du Rees förbättrade hyttor
och 8tångjerusharorar och lärde de
småländska bönderna att kola af sina skogar. i
Jerntillverkningen kom sålunda i flor, ända
till dess att den åter ruinerades genom den
orimliga beskattningen under de sista åren
af Carl XI1:s regering, då bruken nedlades,
så 8tt till och med spik och hästskor må*
ste införas från utlaudet. Konungen ville
då låta anlägga jernbruk med våld, och
fordrade att hvad som 1718 brast i
föregående årets tillverkning skulle såsom böter
kontant erläggas till kronan.
De inskränkningar som upprättades för
den stora industrien drabbade i ännu högre
grad handtverkerierna, för hvilka de mest
minutiösa skråordningar uppgjordes; det
var ingen ända på intrång å ena sidan och
privilegier å den andra. Främmande
arbetare inkallades och gynnades till en tiu,
och när de för misshandling eller bristaude
betalning, hvilket icke var ovanligt,
sedermera i stora massor lemnade landet,
tröstade mau sig dermed att svenska baru
kunde uppläras i deras ställe. Då Carl
XII:s krig bortsopade den manliga
befolkningen, måste man behandla de utländska
handtverkarne något bättre, gifva dem frihet
från skatter och utskrifning samt till och
med bevilja dem penniugunderstöd. Taxor
bestämdes för alla varor, de enskilde
förbjödos att bryga öl och bnka bröd, och
bakugnarne belädes med en särskild afgift.
Accis lades på alla varor, men i sy un
erhet på spanmål; för att förekomma
försnillning skulle alla mjölnare vara edsvurne.
Ett af de yrken som särskildt gynnades
genom lagstiftningeu var skeppsbyggeri
och sjöfart: för att befrämja handteringen
fick till och med allmogen undantagsvis
bygga fartyg, och 1681 ansågs yrket så
förbättradt att en termin af 8 år utsattes,
efter hvilken inga utrikes bygda fartyg
skulle vidare få åtnjuta svensk tullfrihet.
Få somliga orter, såsom i Österbotten,
tilltog skeppsbyggeriet, så att det måste
genom förbud hämmas, under det att på
andra orter, såsom i Göteborg, var brist
p& fartyg. Utländskt sjöfolk gynnades till
I en början, men efter hand sökte mau
bemanna fartygen med infödingar, hvarföre
sjömansskolor inrättades. År 1681 ålades
borgerskapet i Visby att till förekommande
af pauperismen upptaga tiggarebaru ock
uppföda dem till sjömän, en föreskrift som
sedermera utsträcktes till hela riket, i det
hvarje skeppare som seglade på
vesterbaf-: vet ålades att hvart fjerde år upptaga en
gosse från barnhuset bland sin besättning.
Vi nödgas till vår ledsuad öfvergå den
betydande del af detta arbete som är
egnad åt tullar och lagstiftning, ehuru detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
