Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egenheten att vara intressant äfven på
predikstolen. Vi tro äfven af detta skäl
att denna skrift är i första rummet
beräknad p& läsare: vi äro dermed långt ifrån
att vilja neka dess djupt evangeliska anda
och dess många högst gripande
vändningar.
En sådan är hänsyftningen på barnens
englar, som stå för Guds ansigte såsom
deras representanter, det lefvande
vitnes-bördet om den höga betydelse som hvarje
skapad varelse har i skaparens ögon. Dessa
englar äro vår varelses bygnadsritning,
idealet för vår andliga struktur,
spegelbilden af hvad vi äro efter skaparens plan,
och hvad vi kunna och böra blifva, fastän
icke af egna krafter. Gripande är också
hela exegesen, hvarje punkt igenom: det
synes oss som om talaren dermed velat
gifva en vink, huru ett af vår kyrkas
evangelier kan förklaras så att det tilltalar
bildade sinnen, ntan att npphöra att vara
ett evangelium, för att blifva blott och
bart en allegori.
Vi vilja här endast i förbigående
vidröra en annan omständighet, som icke är
den minst märkvärdiga i denna predikan.
»Du vet hvem han är, denne Jesus
Kristus. Du har kanske ända till trötthet
hört honom omtalas. Du har kanske haft
så mycket att göra med att i ditt minne
och ditt förstånd inprägla lärosatser
angående hans person och verk, att det aldrig
fallit dig in att tänka att du någonsin
kunde få med honom sjelf att göra
personligen. Antag att det är sant, hvad
jag säger dig, att han sjelf är personligen
närvarande just här... han står just nu
i din egen omedelbara närhet, förnimmer
dina själsfrågor, och vill på dessa gifva
ett avar, som är egnadt just åt dig. Tro
detta, ty det är sant». Längre fram heter
det: »I våra dagar disputeras mycket derom,
med hvilka titlar man rättast bör benämna
honom. Om den frågan brinner der ute en
häftig och bitter strid. Jag säger icke att
den frågan är ovigtig, men den vigtigaste
dr hon icke»: barnet som upptogs i hans
famn frågade icke efter hans rang och
plats i skaran af gudomliga eller
mensk-liga väsenden. Det är djerft att utsäga
en sådan tanke inför ett läroverks
ungdom, och här lärer väl icke knnna talas
om öfvertro och obskurantism.
Theodor Parker och vår tids religiösa fråga
af Frances Power Cobbe. öfvers&ttning af
A. J. Åkerberg. Upsala, E. Edqvist, 1871.
Pris 50 öre.
Denna lilla skrift utgör företalet till en
upplaga af den berömde amerikanska
religionslärarens samlade arbeten, hvilken miss
Cobbe, den mest begåfvade af hans
qyin-liga lärjungar, låtit utgifva i London. Den
innehåller en vacker lefnadsteckuing af
Parker och en kort karakteristik af hans
religiösa öfvertygelser, ganska väl egnade
att tjena till en vägledning för dem som
vilja studera hans skrifter. Grunddragen
af Parkers teism äro tillräckligt kända
äfven i vårt land, för att icke här behöfva
närmare betecknas. Författarinnan synes
föreställa sig att hennes mästares system
innehåller den enda räddningen för tron
pä en personlig och kärleksrik Gud,
själens odödlighet och sammanhanget i bönen
mellan menniskan och hennes skapare,
undan den störtsjö af kritiskt tvifvel som
hon tycker vara i antåg för att bortspola
de nu varande konfessionella
kyrkosamfundens trosbygnader. Vi betvifla icke att
Parker mäktigt ingripit i sitt tidehvarfs
andliga lif, samt att hans undervisning i
hög grad bidragit att lyfta, rena och skänka
tröst åt otaliga sinnen, som icke äro
mottagliga för den ortodoxa protestantismen,
men det förekommer oss icke sannolikt
att Parker skulle hafva uttömt hela
innehållet af kristendomen, eller att i hans
skrifter förvaras hvad man kallar framtidens
religion. ________
Napoleon Bonapartes historia af «/. O.
Loek-härt. öfversåttning med 11 plancher.
Landskrona, J. G. Törnquist# förlag 1871 (N:o IX
af Familje-bibliotek). Pris 4 rdr 60 öre.
Efter Lanfrey‘s briljanta, men ur den
franska demokratiens partisynpunkt dikterade
kritik af den napoleoniska dynastiens
grund-läggare, kommer Lockhart’s verk såsom ett
uppfriskande regn ofvanpå en orkan. Den
konservativa fränden till Bonapartes första
engelska biograf, sir Walter 8cott, fördömer
lika bestämdt den oroliga verldseröfrarens
ärelystnad, för hvilken verlden och särskildt
England icke kunde finna någon fred, men
han erkänner hans snille och
fältherre-egenskaper, och klandrar med allvar hans
moraliska lyten, utan att derför vilja rent af
göra honom till ett vidunder eller en
af-grundsande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
