Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nad i sina 5 proc., och det möjliga
öfver-skottet delas mellau samtliga parterna.
Hela anläggningskostnaden för 65,4 mil
jernväg beräknas till 28,750,680 rdr, hvaraf
Norrland skulle bidraga med SÅ
mycket vi än önska att denna vidsträckta och
vigtiga landsdel m& komma i Åtnjutande
af tidsenliga kommunikationer, kunna vi
omöjligen tänka oss rimligheten af en
bo-lagsgemenskap mellan tre så olika
affars-element som enskilde, kommuner och
statsverket. Dagligt Allehandaa redaktiou yttrar
i nÅgra inledande ord: »I afseende pÅ
kommunernas rätt att med röstpluralitet
förbinda alla sina medlemmar till deltagande
i jernvägsbolag hafva vi, frÅn första
stunden dÅ en sÅdan tillämpning af den kongi,
förordningen af den 21 mars 1862
gjordes, uttalat vära tvifvel, och vi äro
fortfarande af den Åsigt, att man i detta hän-
seende har hos oss kommit in pÅ en
oriktig väg».
Vi begagna detta tillfälle att rätta ett
misstag i vÅrt förra nummer rörande
summan af de län som nÅgra landskommuner
jemte Vesterås stad fått upptaga för
deltagande i den föreslagna
Turebergs—Engels-bergs-banan, i det vi uppgAfvo denna
summa till nÅgot Öfver 210,000 rdr. I det
extrakt öfver samtliga för jernvägsföretag
upptagna lån, som under förra Året vunnit
regeriugens stadfastelse, hade af en
misskrif-ning tre kommuner blifvit upptagna under
denna bana, hvilka höra till ett annat
företag, och rätta summan för denna bana,
VesierÅs stads lÅn å 200,000 inberäknadt,
utgör sÅledes för 23 kommuner 370,000
rdr.
Strödda underrättelser.
Grundläggningen for teknisk
uppfostran. Vi finna i en nordamerikansk
tidskrift, den i Newyork utgifna
Technologies följande uppsats af. E. C. Day, som
berör en af de vigtigaste frågor hvilka här
hemma stå på dagordningen, nemligen den
om husslöjd och slöjdkunnighet.
»Med teknisk eller teknologisk uppfostran
menas, hos de flesta författare som tagit upp
detta ämne, den som börjar när en
yngling ur de allmänna skolorna inträder i
ett teknologiskt iustitut, och de
vetenskapligt bildade tyckas icke lägga tillräcklig vigt
på nödväudigheten att i mycket tidigare
År lägga grunden för denna uppfostran.
Det är emellertid icke nog med att
vetenskapsmännen äro intresserade i denna fråga;
de äro äfven sjelfva de auktoriteter som
böra yttra sig om den, ty endast de äro
kompetenta att uttala en mening om
vetenskaplig uppfostran. Man kan icke vänta
att personer som icke sjelfva känna något
om vetenskapen, icke intressera sig det
minsta för dess framsteg, icke erkänna sig stå
i någon förbindelse till den samma, skola
ifra för dess införande i våra skolor och
såluuda skilja sig från det gamla
stereo-typerade uppfostriugssysteinet,
hvarige-nom våra ynglingar leranas endast till en
del eller helt och hållet oberedde för
mängden af de sysselsättningar som vänta dera
i lifvet, och i hvarje ögonblick äro
blott-stälda för följderna af sin egen
okunnighet eller audra menniskors bedrägerier.
Hvar och en borde nu för tiden hafva en
sådan kännedom om vetenskapens
grundsanningar och metoder, att han kan bilda
sig en riktig föreställning om hennes värde
och skilja mellan kunskap och det
tomma anspråket derpå — mellan vetenskap
och charlatanen. Den politiska
ekonomien, som skall lagstifta i afseende på
landets naturliga hjelpkällor, kapitalisten,
snm lägger sina penningar i deras
bearbetning, juristen, som måste föra otaliga
rättegångar, i hvilka vetenskapliga frågor
ingå, tidningsskrifvaren, som har anspråk
på att leda och uppfostra massorna, hvar
och en som brukar sådana varor hvilka
äro utsatta för förfalskuiug, en hvar som
värderar sin helsa eller behöfver rådfråga
en läkare eller annan vetenskaplig person,
hvarje fader, och, hvad som är ännu
vig-tigare, hvarje moder, hvarje ung menniska
som har att välja sin lefuadsbana: med
ett ord, hvarje medlem af ett civiliseradt
samhälle borde vara bekant med de enkla
fakta och lagar på hvilka all tillämpning
af vetenskapeu hvilar.
Den kunskap som följaktligen borde
utgöra det ledande draget i den allmänna
uppfostran är således den bästa förbere-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
