Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delsen för teknologiska ändamål. Först
och främst skalle den bringa inom de
tekniska skolorna en stor massa af förträffligt
material, som nu spillea bort på annat
håll; ty en stor mängd ynglingar med
förträffliga anlag för sådana studier skulle
kosta sig på de praktiska tiliämpningarne
af vetenskapeu, i fall de kände något om
vetenskapen sjelf. Det är ingen fara att
faltet sålunda blefve öfverfyldt, ty så länge
som qvacksalfvare och charlataner
öfver-flöda, är det godt rum för hederligt folk,
och svårigheten för närvarande är endast
att få elever med aulag, eller snarare
sådana hvilkas naturliga anlag genom tidig
uppfostran blifvit utvecklade för
vetenskapligt arbete.
För det andra och vigtigaste skulle
lä-rarne sålunda få ynglingar förberedda för
den undervisning som skall meddelas dem,
i stallet for att få dem oförberedda, eller
rent af förryckta och borttokade. Ty
man säger icke för mycket, om man
påstår att den yngling som har en
uteslutande akademisk, d. v. s. humanistisk
uppfostran, när han kommer ’in i ett tekniskt
läroverk, måste egna en stor del af sin tid
åt de vetenskapliga elemeut hvilka han
borde hafva inhemtat som barn, under det
att de falska metoder för bibringande af
kunskap hvilka han varit underkastad verka
hinderligt för honom för flere år, kanske
för hela lifvet. Det är blott få dagar
sedan en nykomling frågade mig om flskarne
icke hörde till djurriket, sålnnda vid
sjutton år ådagaläggande ovisshet om
betydelsen af en vetenskaplig term, som borde
vara klar för sjuåringen. Om en term,
sade jag: jag ville säga om ett
vetenskapligt faktura, en af vetenskapens första
läror. Hvad har nu en sådan yngling att
lära af de första grunderna? Huru
ytterligt oförberedd i de första elementen för
en teknisk undervisning! Men när vi
komma till den tankegång som blifvit innött
genom ett felaktigt undervisningssystem, blir
förhållandet ännu värre.. Här får man
besväret att drifva in praktisk ’insigt i en
ynglings hufvud, som kanske med
utmärkelse genomgått sin latinskola, men nu
mödosamt måste släpa sig fram genom deu
teknologiska kursen: han är nu nära dess
slut, men tre års oafbruten flit bar’icke
ännu förmått lösa honom ur den
förderf-liga vanan att läsa andras meningar utan-
till, i stället för att bilda sig egna. Han
har intet förtroende till sina egna
erfarenheter, söker ingen förklaring genom att
vädja till sin egen tankeförmåga, utan
föredrager att taga andras öfvertygelser, i
stället för att skapa sig en öfvertygelse för
egen räkning. Han saknar ännu i sjelfva
verket de första vilkoren för sjelfhjelp i
uppfostran: så fullständigt hafva hans
naturliga själaförmögenheter blifvit förda på
sned under den första undervisningen, och
måttet för den lidna skadan kan vanligen
bedömas efter sjelfva framgången på den
förra vägen. Eu sådan student blir aldrig
tillförlitlig i sin tillämpning af den exakta
vetenskapen: vi skulle icke ens vilja
anförtro honom en plats såsom apoteksbiträde.
Han borde aldrig inflnna sig i ett
teknologiskt läroverk, emednn han icke fått
nfigou grundläggning för teknologiska
studier.
Men hvari skulle en sådan
grundläggning bestå, och hvilka förändringar behöfva
vidtagas i vår vanliga undervisning? Det
flns redan så många kunskapsämnen för
barnet att inhemta, flere än det bar tid
att lära. Vi svara att denna undervisning
bör begynna redan i småbarnsskolorna;
undervisningsmetoderna böra vara rationella,
emedan dessa äro de naturliga, ämnena
skola läras i sin naturliga ordning, och vi
skola på detta sätt kunna lära eller
»uppfostra» ojemförligt mer än som vanligen
sker. För närvarande lärer barnet, utom
läsa, skrifva och litet matematik, dertill
litet obetydligt af språk, och allt detta
ytligt. Det förlorar gräsligt mycken tid med
att inbemta litet rörande teorien om dessa
kunskapsmedel, men får icke lära något af
sättet att bruka dem. Det är icke det
sättet hvarpå timmermannen eller
snickaren undervisar siua lärjungar; hau håller
inga tal om teorierna för yx«iu, hyfveln eller
knifven, utan visar gossarne huru de skola
begagna dessa verktyg.
Elementen af de fysiska och
naturvetenskaperna böra utgöra en del af den
allmänna uppfostran; den fysiska geografien
bör föregå den politiska; barnet bör få
veta att det flns en verldens historia före
raenniskans historia, och det bör i hvarje
ögonblick göras uppmärksamt på
sammanhanget mellan vetenskapens sanningar
och sakförhållandet af dess egen tillvaro.
Dessa saker böra bibringas på ett fullt ra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
