Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppgörelse om grundskatter,
indelningsverk och all ting annat, antingen i den ena
formen eller i den andra, antingen som en
aflösning på billiga vilkor eller en
afskrif-ning med några få procent om året,
hvil-ket kommer på ett ut, ehuru den förra
formen behagar oss ojemförligt bättre.
Första kammaren har för denna gång svarat
sitt non possumus, och den kunde icke göra
något annat. Efter en icke nämnvärd
öf-verläggning, som hufvudsakligen rörde sig
kring sjelfva grundsatsen för
knpitatious-skatterna, afslogs statsutskottets
tillstyrkande utlåtande med 82 röster mot 14, en
betydligt mindre minoritet emellertid än vi
hade väntat oss, efter som dessa
bifallande icke godkände den af utskottet
omfattade grundlagstolkningeu. enligt hvilken
riksdagen skulle enligt densamma besluta
öfver en fråga rörande de ordinarie
inkomsterna icke blott »för sin del» utan med
absolut rätt; man endast önskade en
fiter-remiss i syftning af mantalspenningarnes
borttagande. Den könstitutionella sidan af
saken blef, såsom det syntes, genom en tyst
Öfverenskommelse icke vidrörd; troligen var
man inom sig ense, att i händelse af Andra
kammarens bifall till motionen Första
kammaren skulle komma att vägra bifall till
voteringspropositiouen, så att frågan i alla
händelser icke skulle kunna bringas under
sarafäld votering enligt g 65
Riksdagsordningen.
Under sådana förhållanden kan Andra
kammarens beslut, huru det än må utfalla,
ehuru vi taga för afgjordl att det blir
pluralitet för utskottets tillstyrkande,
ingen annan betydelse få äu såsom ett
uttryck af Andra kammarens enkannerliga
uppfattning af grundlagens mening i
af-seende på den ordinarie statsregleringen.
För egen del hafva vi icke ringaste tvifvel
om denna mening, ehuru den vid
Riksdagsordningens omskrifning, såsom vi
villigt medgifva, icke blifvit uttryckt med
önskvärd klarhet. Enligt g 75 i gamla
Riksdagsordningen, jemförd med 66, 69,
70, 71 och 72 paragraferna i gamla
Regeringsformen, fordrades för hvarje
förändring i den ordinarie statsregleringen
Konungens samtycke till ett af ståndens
pluralitet fattadt beslut. I den förändrade
g 69 Regeringsformen heter det: »Då
statsutskottets förslag rörande åntingen statens
reglerande eller Bevillningens derefter läm-
pade belopp, eller livad till
Riksgäldskon-torets utgifter och inkomster hörer, eller
grunderna för Riksgäldskontorets styrelse
och förvaltning, till pröfning hos riksdagen
förehafves, gälle hvad angående
behandlingen af utskottets afgifna förslag uti
Riksdagsordningen stadgas». Det är således
endast om dessa frågor som. i händelse
af olika beslut kamrarne emellau, den i
§ 65 Riksdagsordningen omtalade
sam-falda voteringen kan ega rum. Med
»reglering» af riksstnten kan väl icke
rim-ligeu menas någon ting annat, äu ett
tillseende att statsverkets beslutade
utgifter må med motsvarande inkomster
betäckas, hvilket är så mycket ögonskenligare
syftningen, som straxt derpå tillägges
uttrycket om bevillningens »efter statens
reglering lämpade belopp.» Här kan således
icke vara fråga ora något efterskänkande af
ordinarie statsinkomster, eller om deras
utbytande mot extra ordinarie, lika så litet
som om någon indragning af ordinarie
embetsmäns löner, eller af de till
indelningsverket och öfriga statsändamål
anvisade fastigheter, fonder eller andra
inkomsttitlar. En annan tolkning af det
citerade stället i Regeringsformen skulle göra
all ordnad regering omöjlig och sätta hela
förvaltningsväsendet på flyttande fot.
Till yttermera visso är i § 65
Riks-dagsordningen icke ett enda ord infördt
om statsverkets inkomster, och det är
likväl detta lagrum som här spelar
hufvud-rolen, efter som det är normen för
riksdagens handlingar, och Regeringsformen, som
är bandet på konungens makt,
uttryckligen till detta lagrum hänvisar. Det heter
der neraligen: »När i fråga om statsutgif-
ter eller bevilluing, eller angående
Riksgäldskontorets styrelse och förvaltning,
inkomster och utgifter, kamrarne fatta
stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt
utskotts förslag varda saramanjemkade, då
skola begge kamrarne hvar för sig rösta»
o. s. v. En sådan votering kan
följaktligen icke hafva till föremål hvarken
ordinarie räutan, tionden, arrendemedel,
räntor och besvär som höra till
indelningsverket, eller någon annan af de ordinarie
inkomsttitlarne, och man kan taga för
af-gjordt, att så länge Första kammaren
bibehåller sin närvarande sammansättning,
skall hvarje försök som likuar
statsutskottets i fråga varande tillstyrkan, eller Andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
