Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga kännedom om de danska skolorna.
Komiténs förslag framlades i början af 1868
för klubbens medlemmar, och en
inbjudning utfärdades till teckning af de
för-nödna penningmedlen. Samma år om
hösten öppnades med 36 lärjungar, det
högsta antal lokalen medgaf att emottaga, den
första svenska folkhögskolan i det förra
värdshuset Hvilan, nära Åkarps
jernvägsstation mellan Lund och Malmö. En värdigare
användning för en genqm det nya
kommunikationsmedlet utdömd lokal för
ut-skänkning af starka drycker kunde väl
knappast tänka sig.
Nästan samtidigt med Bara härads
folkhögskola uppstodo Önnestads i Kristianstads
län och Herrestads i Östergötlands. Liksom
den förra, hafva de senare att tacka för sitt
ursprung ett slags garantiföreningar,
bildade af män bland allmogen, som
förbundit sig att under vissa ar göra årliga
tillskott och äfven, om vi icke misstaga oss,
ansvara för den skuld som skolorna inom
vissa gränser kunna nödgas åsamka sig för
sitt bestånd. Ett år senare, eller om hösten
1869, började Blekinge folkskola sin
verksamhet. Hon lärer i främsta rummet hafva
att tacka några förmögna och upplysta
ståndspersoner för sin tillvaro, men äfven
bland dessa, heter det i Lunda ,
som nyligen innehållit några högst
värdefulla uppsatser öfver detta ämne, möttes
<den nya anstalten, »bonde-akademien, som
skulle lära folket att processa bättre», med
ett icke ringa mått af misstroende och
gäckeri. Till dessa fyra folkhögskolor lades
förlidet år en femte i Barnlösa, understödd,
som det blifvit oss sagdt, hufvudsakligen
af några stora godsegares frikostighet. I
afseende på detaljerna skola vi icke trötta
våra läsare med några vidlyftiga
redogörelser, utan hänvisa dem som derom önska
inhemta närmare kännedom till den nyss
nämda artikelföljden, hvilken äfven varit
återgiflven i Aftonbladet och sålunda kan
förutsättas hafva vunnit en allmännare
spridning.
Deremot vilja vi fästa en särskild vigt
vid den nyss vidrörda omständigheten, att
den första tanken är helt och hållet svensk,
äfven som det icke kan tillräckligt
framhållas, att de nu uppräknade läroverken
mer och mer synas fortgå i en riktning,
väsentligen skiljer dem från de
dan-^rebildenia. Det torde äfven förtjena
nämnas, att ett försök af en dansk
kandidat, att i ett af våra mellersta landskap
upprätta ett slags högskola för allmogens
döttrar, på det mest afgjorda sätt
misslyckats. Vi hafva all aktning för de
danska skoloruas verksamhet, så vidt de
genom skrifter och tidningsuppsatser blifvit
oss bekanta, men vi skulle icke hafva
önskat att vår allmoge tagit dem till
mönster. Hvad här i landet behöfves är
mindre religiösa och patriotiska väckelser, än
tillfällen till en god praktisk undervisning*
i sådana kunskapsämnen hvaraf vår
landt-befolkning har det största behofvet. Det
är i synnerhet, och märkvärdigt nog, de
skånska skolorna, som beträdt denna bana
och dermed gifvit det öfriga landet ett
efterföljaiisvärdt föredöme.
De farhågor som vi hört från flere håll
uttalas, och hvilka vi sjelfva till en viss
grad delat, att de nya institutionerna skulle
blifva, om icke akademier i processkonsten,,
åtminstone allt för mycket anlagda på att
uppöfva denbellettristiska och politiska
»snak-sombedeu», hafva lyckligtvis icke besannat
sig. Det ligger i naturen af all bildning
att i första rummet vända sig till känslan
och fantasien, och de bildningselement som
ligga i poesien, sagan och den romantiska
framställningen hafva icke kunnat lemnas
obegagnade, när det gäller att väcka
ädlare tankefrön och sporra hågen för
studier bos unga män, af hvilka många ännu stå
på barndomens gräns, och som i allmäuhet
sakna all annan förberedande undervisning
än folkskolans. Men dessa väckelsemedel
hafva, så vidt vi kunnat finna, ingenstädes
blifvit missbrukade, och en suud realism
har genast från börjau stält sig stödjande
och vägledande vid den mera litterära
undervisningens sida. Det är mycket
betecknande, att samtliga föreståndarne för
de skånska skolorna varit sådana män
hvil-kas studier ocb verksamhet företrädesvis
varit riktade åt det praktiska hållet, en
aka-demiedocent i geognosi, en kaptenlöjtnant
och en civilingeniör. Undervisningen har
på detta sätt fått ett öfvervägande
praktiskt och empiriskt skaplynne. Om vi
kasta en blick på de årliga redogörelserna
för dessa skolors verksamhet som ligga
framför oss, finnes en särskild vigt lagd
på förvärfvandet af alla sådana insigter
som sätta landtmannen i stånd att med
urakilning göra sig till godo de uppfin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
