Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva tyckt att tarfligheten i detta afseende
på några ställen går nästan till Öfverdrift.
Men bättre i delta fall för liten yttre
förfining- au för mycken. Af iure hyfsning,
af hjertats och karakterens förädling, kan
deremot icke blifva nog, och man kan ej
heller vänta att stora och grundliga
kunskaper skola inhemtas under den korta
tid af ett eller högst två skolår som dessa
ynglingar kunna egna åt sin andliga
utveckling. Det vigtigaste är att de få
sinne och någon ledning till att för
framtiden vidare förkofra sig på egen hand.
Men denna folkhögskolans uppgift är
så mycket vigtigare, som deu bestämmelse
i 2 mom. 10 $ Folkskolestadgan, enligt
hvilken skollärarne, der så ske kan nnder
inseende och med biträde af församlingens
presterskap, äro ålagde att hålla
söndagsskola för underhållandet af de i skolan
förvärfvade kunskaperna, nästan
ingenstädes ännu blifvit en sanning. Och likväl
är utan en sådan fortsättning den bäst
inrättade skolas verksamhet icke mycket
värd. Frågan är emellertid, om skolläraren,
äfven med bästa vilja, är vuxen att gifva
en sådan handledning åt den mognare
ungdomen. Vi skulle nästan betvifla det,
och försöken skulle, med den nu rådande
tonen, kanske på flertalet af ställen
förvandlas till konventiklar. Folkhögskolan
har allt ifrån början erkänt, att hon för
sitt ändamål behöfver annorlunda utrustade
lärare, vi vilja icke säga med så kallad
akademisk bildning, som ibland kan vara
af ett ganska ringa värde och endast gifva
delaktighet i det litterära proletariatet,
utan med en sådan uppfostran och
uppfattning som i allmänhet tillhör de bättre
af de så kallade bildade klasserna. Hvad
som mer än allt annat är ett behof i vår
tid, är att bonden vänjer sig ifrån sin djupt
inrotade misstro mot de öfriga
samhällsklasserna, och han måste öfvergå till deras
sätt att tänka, så vida ett godt och
förtroendefullt förhållande någonsin skall kunna
inträda mellan honom och dem, ty de
kunna icke flytta sig på hans ståndpunkt.
Hvad en isolerad klassuppfattning kan
uträtta, se vi för ögonblicket klarligen i det
norska storthinget, der en ensidig och
egenmäktig bondekast i sin ordning omedvetet
beherskas af maktlystna advokater. Men
det länder det svenska bondeståndet till
heder, att det icke vill ställa sig under ett
sådant förmynderskap af den förslagna
intelligensen, ocb bästa beviset derpå är
allmogens lifliga intresse för siua
folkhögskolor.
Den nya institutionen har hittills lefvat
ett i ekonomiskt afseende bekymmerfullt
lif. »I allmäuhet», klagas det uti en liten
skrift om Önnestadsskolan, hvilken vi hafva
uuder ögonen, »är folkhögskolan i vårt land
ännu bara som ett litet barn, eller —
kanske ännu bättre uttryckt — som ett
hittebarn, som iugeu statsman ännu gerna
velat vidkännas, men som dock sträcker
bedjande händer efter en öm omvårdnad, och
som en dag utan tvifvel skall återgälda
hvad som blifvit uppoffradt för dess
räkning af det folk som i tid förstod att med
kärlek och välvilja omfatta barnet, och gifva
skydd och hjelp åt nykomlingen».
Ett försök har vid denna riksdag blifvit
gjordt af två representanter från södra
Sverige, hrr Nils Nilsson och Ola Andersson,
att vinna statens beskydd för den nya
inrättningen. Den förre vill att riksdagen
antingen beslutar inrättandet af
folkhögskolor i hvarje län, och anslår löner till
behöfligt antal lärare och skolmateriel,
eller ock anslår minst 3,000 rdr årligen till
hvardera af de folkhögskolor som nu äro
inrättade i riket eller framdeles inrättas,
samt bestämmer de vilkor under hvilka
detta anslag får åtnjutas. Förslaget, i
hvil-ket en annan Blekingsbo iustämdt,
motiveras hufvudsakligen dermed, att
landtbru-karen i vårt land behöfver mera
kunskaper i sitt yrke än i länder som gynnas af
ett blidare klimat ooh äro i besittning af
,en större samlad kapitalrikedom* hvarjemte
det erinras att statens landtbrukakolor äro
otillräckliga att fylla behofvet, efter som
ingen af dem är skyldig att mottaga, mer
än 12 lärjungar. Den senare har sökt att
ställa frågan på en bredare bas, i det han
på ett lika enkelt som värdigt sätt
ådagalagt statens och dess styresmäns intresse i
alla medborgareklassers utvidgade vetande.
Motionären, med hvilken 12 andra
ledamöter af Andra kammareu instämt,
yrkade ett anslag af 20,000 rdr att af kongi.
maj:t fördelas till de folkhögskolor som äro
i riket inrättade, samt att, om högre
folkskola förändrar sin verksamhet i likhet
med folkhögskolorna och derigenom går
miste om delaktighet i de för dessa skolor
afsedda 10,000 rdr, sådan skola likväl må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
