Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans sorgliga tlöd var blott ett bevis mer
på medvetandet att han talat sanning.
Vi måste genast fr An början fasta våra
läsares uppmärksamhet på den vigtiga
omständigheten, att de som hafva det
skarpaste ögat för Frankrikes närvarande
förnedring äro kanske just de som varmast
tro på dess framlida återupprättelse.
Renan säger uttryckligen, att försynen älskar
Frankrike, ty det skulle eljest icke hafva
blifvit så tungt hemsökt. Hvad han
tillägger kan hafva en betydelse också för andra
än frausmän. »Ett land som spelt en rol
af första ordningen har icke rätt att sjunka
ned i denna försoffaude materialism,
livil-ken icke begär något högre äu att få i ro
öfverlemna sig åt njutningen af sina
för-värfvade rikedomar. Den man som
blottställer ett stort namn, som förfelar den
kallelse hvilken är iuskrifven i baus
natur, kan icke utan äfventyr tillåta sig
en bop sådana saker hvilka man förlåter
medelmåttan, som hvarken har ett förflutet
att fortsätta eller stora förpligtelser att
uppfylla för framliden».
Frankrikes tillstånd under de sist
förflutna åren liknade en af dessa sjukliugars,
som med den skenbara helsans rodnad på
kiuderna bära i sitt inre ett djupt
organiskt lidaude. Se här huru Renan skildrar
deuna invärtes kräfta. Ofvermod, barnslig
fåfänga, brist på disciplin, allvar, heder
och ihärdighet, ett svagt hufvud, som icke
förmår att med sin blick på eu gång
omfatta flere idéer, brist på vetenskapligt
sinne, grof och naiv okunnighet. Den
anspråksdryga och inbilska armén har knapt
vunnit* en enda seger; dessa statsmän, som
voro så tvärsäkra, hafva befunnits vara
enfaldiga barn; den uppblåsta och sjelfkloka
förvaltningspersonalen bar ådagalagt sin
fullständiga oduglighet; folkundervisningen,
tillstängd för allt framsteg, har blifvit
beslagen med att låta det allmänna
tänkesättet förfalla; det katolska presterskapet,
som högt predikade de protestantiska
folkens andliga underlägsenhet, står nu häpet
inför den jordbäfning soro det bidragit att
framkalla; dynastien, som hade så djupa
rötter i landet, fann den 4 september icke
en enda försvarare; oppositioneu, som i
sina revolutionära förslag trodde sig
inne-hafva universalkurer mot alla samhällets
lidanden, befann sig inom några få dagar
vara lika afskydd som den fallna dyua-
atien; det repubtikauska partiet, hvilket/
nppfyldt af de sorgliga viUfarelsBt som
sedan ett balft sekel blifvit utbredda öfver
revolutionens historia, trott sig i »Stånd att
upptaga ett spel, hvilket för 80 år sedan
speltes uoder omständigheter, alldeles olika
närvarande, står der nu såsom en yrvaken,
hvilken tagit sina drömmar för verklighet.
»Allt är nu förbi, såsom en af svnerua i
Uppenbarelseboken».
Renan gör ingen hemlighet af att hau
är en afgjord monarkiat. För honom är
England den fullkomligaste typen • af ett
samhälle, aom utur de feodala formerna, och
otan att brvta med sitt konungadöme, sin
adel och sin kommunala sjelfständighet,
funnit en utväg att blifva det friaste,
lyckligaste och mest patriotiska folk i verlden.
Den Capetingiska dynastien gick till
öfver-drifter, såsom alla starka’, ocb förstörde
redan tidigt allt provinsielt lif, allt frö till
folkrepresentatiou. Den lilla provinsadeln
förlorade all betydelse, och kouuugeu
sammankallade generalstaterna endast för att
låta bedja om att göra hvad han
redan-hade beslutit. Autokratien kunde förlåtas,
för den glans af storhet hon uuder en tid
kastade öfver Frankrike, men det bief snart
synbart att de bästa krafterna i landet voro
förlorade eller fördrifna. Folket -var
de-rooraliseradt eller försänkt i okunnighet,
under det hufvudstaden glänste genom sin
qvickhet, siu förfining och -sitt behag.
»Frankrike är mästare i att göra spetsar,
men kan icke väfva de simplaste
hushålls-tyg; de enklaste förrättuingar blifva alltid
klent utförda. Frankrike är oöfvcrträffligt
i det utsökta och medelmåttigt i det
vanliga. Af hvilken förunderlig nyck bar ett
sådaut samhälle slagit sig på demokratieu ?
Af samma nyck soro gjort Paris, en stad
som uteslutande lefver på hofvet och lyxen,
till en bärd för socialismen, af samma nyek
som förorsakat att detta Paris, hvilket
förnöter sin tid med att begrina k varje
öfver-tvgelse och hvarje dygd, är ohandterligt,
fanatiskt, genstörtigt och rent af pjollrigt,
när det är fråga om dess hjernspöke
republiken».
Revolutionen började beundrausväfdt; det
hade endast behöfts att sammankalla
generalstaterna, gifva dem en organisation
och göra deras sammanträden årliga, för
att befinna sig på befrielsens väg. Men
Rousseau^ olyckliga politik fick öfverhand:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
