- Project Runeberg -  Samtiden. Veckoskrift för politik och litteratur / 1872 /
223

(1871-1874) With: Carl Bergstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att geuom valet af den återstående
tredjedelen afgöra utgången efter sitt eget sinne,
så är likväl för öfrigt så mycket vunnet,
att jurysaminunställuingeu utan fara kan
lemuas sådan den är, till dess man kan
förena sig om något bättre.

För det ultraradikala partiet, som finner
det vara en oafytterlig mensklig rätt att
på eu lejd usling kasta straffet för sina egna
öfverträdelser, faller det sig lämpligt att
utropa konstitutionsutskottets förslag såsom
ett försök att i grund mörda både
tryckfrihet och folkfrihet. Så talar i synnerhet
deu halfveckotidniug hvilken, ensam i
huf-vudstadeu, såsom vi tro, ännu begagnar
hyrda ansvariugar. En reservant mot
utskottets utlåtande, hr Ola Jönsson i
Kungs-hult, förer alldeles samma språk. Eu
person — vi antaga hr mureriarbetareu D—r
— kan vara högst aktningsvärd och hafva

så stort intresse för allmänna
angelägenheter, att han vill ställa sig i spetsen för
en tidning, äfven om han händelsevis skulle
sakna det omdöme och de kuuskaper som
fordras för en tidniugsutgifvare. Han väljer
då sådana personer för hvilka han har
förtroende, och öfverlemnar åt dem att
bestämma tidningens innehåll, endast åt sig
sjelf förbehållande rätten att bära straffet,
för deras lagöfverträdelser. Med personer
som yttra något sådant kan det icke
komma i fråga att inlåta sig i någon
diskussion, ty kärleken till »Fäderneslandet» låter
icke argumentera med sig. Yi anteckna
endast att deras antal betydligt sjunkit på
de bådu sista åren, och vi hafva det
förtroende till Andra kammarens rättsinne och
upplysning, att ett öppet förfäktande af
sådana grundsatser der nu mera skall
mötas med afgjordt ogillande.

Strödda underrättelser.

En växt som forstörde ett helt

rike. Hvem har ej hört talats om den
amerikanska aloen, Agave ’ämericana, eller,
som den på landets språk kallas, Maguey?
Denna planta utgör en af de stora
egendomligheterna i Mexicos växtverld. Aloen
sjelf kan endast gifva oss ett svagt begrepp
om Maguey. Den är en stor jettealoe.
Från eu rosett af 10 till 15 fot höga och
två fot breda, taggbeväpnade aloeblad
skjuter en stängel af 25 fots höjd lodrätt upp, i
hvars spets de gula, läderartade blommorna
sitta i eu spets, bildande en tummelplats
för insekter och kolibris. Växteus blad
äro flere tum tjocka, mycket porösa, och
derföre ovanligt vatteuhaltiga. I midteu
på denna bladrosett, som ofta består af 8
ända till 10 enstaka blad, hvilka utbreda
sig det ena öfver det andra, bildar sig
växtens hjerta, hvarur blomskaftet
uppskjuter, och detta hjerta måste
obarmher-tigt bortskäras, innan deu kommer till
blomma, så vida växten skall gifva det
berömda Agavevinet. Redan ensamt
derföre är Maguey en poetisk växt, ty det
går henne som de flesta skalder: man
förstör henues hjerta för att derpå få vid den
blodiga källan fröjda sig af dess sånger.

Agavevinet eller, som det af
mexika-narne kallas, Pulque, var allt ifrån
historiens börjau indianernas älsklingsdryck, och

de påstå att till följe af deras stora
kärlek för giftet hade de blifvit enerverade
och gjorda till dåliga iuenniskor. Nu dricka
de likväl, lika som förr, troligen emedan
de anse att det nu hos dem ej gifs något
mer som kan förderfvas.

Totalintrycket af agaveu är
fruktans-värdt: den har den stela karaktereu som
tillhör landet, och har i sitt yttre ej
något försonande, som så många andra
busk-växter, hvilka stå emellan nakua klippor.
Målareu skulle fiuna det svårt att anbringa
maguey i sina landskap; deu vill uppträda
som ett helt för sig och ej behandlas som
staffage. Likväl, eller kanske just derföre,
utgör deu en egendomlig bild, och den
som ej är van att låta sig och siua
fantasier spatsera på rosor och förgät-mig-ej
skall bär ibland bergen finna deu helt och
hållet på sin piats. Meu det yttre är på
låugt när ej så intressant som det inre.
Hvad skulle eu amerikansk farmer, som i
hela sitt lif icke har odlat annat än råg.
hvete och mais, säga om denna atzekiska
gigant, hvaraf ett ouppvuxet barn dricker
mera kraft än ett af helt sädesfält — hvars
lifstid är 15 år, hvars stela och kådiga blad
tyckas vara en afföda af jordrevolutionerna,
eller ett slags hemskt koketteri af de
vulkaniska krafterna?

Sättet att erhålla Magueysafieu är enkelt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:53:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtidenv/1872/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free