Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Armén, rangregementena deri inbegripna,
består af ungefär tolfhundra man. Om
Italien vore militäriskt organiseradt såsom
San Marino, skulle det kunna sätta på
fältfot en här af 4,200,000 man, bvilka knapt
skulle kosta landet någon ting. För öfrigt
tjena den lilla republikens trupper endast
till att beskydda de temligen talrika
marknadsplatser, bvarest innevånarne försälja
sina viner, sin boskap och de stenarter
som brytas ur deras berg.
Geografiska luckor. Det fins i vår
kunskap oro jorden några betydande
tomrum, men ser man på de stora ledande
dragen i den geografiska vetenskapen, är
det egentligen fyra sådana stora luckor,
som ådraga sig vår uppmärksamhet.
Två af dessa äro i Afrika.
På östra Afrikas karta finna vi en stor
hvit fläck, i längd och bredd soro
afstån-det mellan Haparanda och Ystad, på södra
och östra sidan om den stora centrala
sjön Tanganyika, bvilken Burton och Speke
till en del utforskade 1858.
Den andra luckan på Afrikas karta är
det vidsträckta bälte som sträcker sig
närmast söder om denna verldsdels
eqvatorial-trakt. Ingen trakt i verlden erbjuder ett
så stort intresse som denna breda gördel,
hvilken börjar vid Zanguebar-kusten och
sträcker sig till Benin-viken. Vi behöfva
blott påminna oss att den gömmer
lösningen af det problem hvarpå trettio
sekler förgäfves arbetat, neraligen Nilens
källor, en gåta, som våra dagar företagit sig
med förnyad ifver, och hvars hemlighet
man en gång trodde sig hafva uppdagat.
Åtminstone äro nu mera utanverken
eröf-rade, och upptäckaren kan nu med säkra
steg framgå mot det slutliga målet.
Det fins ett tredje område, som icke har
för sig historisk häfd såsom Nilkällelandet,
men som icke desto mindre erbjuder ett
stort intresse, vore det än blott för sin
omätlighet. Det är det inre af Australien.
Australien är ett land som är sjelfva
motsatsen till ett förlofvadt land. Det är först
i går som Europa på det samma kastade
återskenet af sin egen odling. I sig sjelf
erbjuder det ingen ting af den tropiska
naturens herlighet: det är en fullkomlig
bild af torkan och förödelsen. Australien
har hvarken forntid eller minne: det eger
ingen ting annat än sin omätlighet. Detta
område innehåller ännu ofantliga okända
rymder.
Den fjerde stora luckan, som det tycks
vara vårt lands vetenskapsmän och
sjöfarande förbehållet att fylla, är den
arktiska polartrakten. Hela det lärda Europas
uppmärksamhet år i detta ögonblick riktad
på de uordiska polarexpeditionerna, och
man frågar sig med oroligt deltagande,
hvilka nya utsigter skola öppnas genom
den nästa.
Ben högre qyinnonnderyisningen i
England. Till de underrättelser vi vid
årets början lemnade i detta ämne (n.o 1,
s. 13), kunna vi nu tillägga, att icke
allenast hela Hitchin College, nära Cambridge,
hemtar hela sin högre undervisning från
detta universitet och tillkännagifver sin
afsigt att ofördröjligen flytta dit helt och
hållet, utan det har bildat sig en
verksam och redau mäktig förening, hvars
ändamål är att hålla offentliga föreläsningar
för qvinnor, skaffa lämpliga bostäder åt de
studerande flickorna, och stifta årliga pris
för deras täflingar och examina, hvilka
skola börja utdelas redan i juli detta år.
Miss Clougb har satt sig i spetsen for
öppnandet af ett boarding-house, der de
frän andra delar af England kommande
studentinnorna kunna få inackordera sig,
och hela denna rörelse till lyftande af den
qvinliga bildningen i England är, för att
begagna en engelsk tidskrifts ord, ett af
tidens mest lofvande tecken.
Innehåll: Sid.
. Regleringen af Hofvudtitlarne .... 225.
Richard Wagner...................... 230.
Blick p& pressen.................... 237.
Strödda underrättelser:
En stat i smått m. m.............. 238.
Tryckfel. I förra numrets uppsats om Den
medicinska frågan, s. 212 r. 9, har blifvit upp*
gifvet att professionen i materia medica vid
Carolinska institutet blef ledig 1863, hvilket
härmed rättas till 1867.
Stockholm, tryckt hos A. L. Roman. 1872,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
