- Project Runeberg -  Samtiden. Veckoskrift för politik och litteratur / 1872 /
580

(1871-1874) With: Carl Bergstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bafvanden, ty protokolleni sjelfva, hvilka för
hvarje riksdag kosta mindre än den
ringaste landsortstidning, hafva för mängden af
svenska medborgare så liten betydelse att
knapt hundra exemplar deraf spridas i
orterna. För att en riksdagsmans yttranden
skola komma till hans komitenters känne:
dom, måste han ställa sig särskildt väl med
någon af pressrefereuterna eller också hafva
blifvit dem specielt misshaglig, men i båda
fallen torde det vara mindre den nakna
sanningen än det vänligt eller ovänligt stämda
sanningsvitnets personliga intryck af hans
uppträdande som företrädesvis blir
föremålet för framställningen.

Vi hafva ined uppmärksamhet genomgått
Andra kammarens protokoll och bihang för
de båda senaste riksdagarne, sa vidt de
angå hufvudstadens representanter, och dessa
lemna en helt annan bild af deras
personligheter än den som i mycket brutna strå*
lar afspeglats i tidningsreferaten. Det torde
icke befinnas alldeles olämpligt att efter
denna källa taga en hastig öfversigt af den
verksamhet hvilken under sista året varit
ut-öfvad som nu kunna i fråga komma till
återval.

Om friherre Qripemtedts föregående
riks-dagsbana hafva vi så nyligen omständligt
yttrat oss, att vi här kunna nöja oss med
att ställa det lysande namnet i främsta
rummet bland alla hufvudstadens
representanter under det nya riksdagsskicket, en
rang som vi icke skulle tro att någon
ämnar bestrida honom. Den sista riksdagens
häfder jäfva icke i minsta roon det intryck
man mottager af de föregående, och om

man önskat sakna en mvcket omtalad re-

*



servation, hvars uteslutande ur protokollet
till och med ifrågasattes, torde den
polemiska ton som talaren deri anslog hafva
sin ursägt i en bruten helsa, som gerna
alstrar en viss hetsighet, om också icke i något
annat. Men då friherre Gripenstedt
lyckligtvis sjelf icke ansett sin höga ålder och
sina kroppsligH lidanden såsom hinder for
sitt återval, är det icke sannolikt att
någon annan kommer att göra det.

Friherre Pock har i högre grad än de
fiesta andra folkrepresentanter åtnjutit
riksdagens förtroende; han har nu i flere fir
varit enhälligt vald till fullmäktig i
Riks-gåldskontoret, och han anses i denna
befattning ganska svår att ersätta. Han
yttrar sig icke ofta i kammaren, sällan i an-

dra frågor än dem han behandlat såsom
ledamot i bevillningsutskottet, meu han
af-gifver också aldrig ett yttrande som icke
är väl genomtänkt och utredande. Han
är en af de få målsmännen för den högre
vetenskapliga bildningen inom Andra
kammaren, och ban torde i detta afseende få
anses omistlig, sedan en annan af hans
kamrater i Vetenskaps-akademien och på
Stockholmsbänken offentligt undanbedt sig att
blifva återvald och en tredje befinner sig
på Spetsbergen.

Icke heller har kommendören Adlersparre
t>fta upptagit kammarens tid, men hans ord
saknar aldrig sin styrka, och han gaf den
förra riksdagen, genom sin motion om
borttagandet af rättighet till lega och friköp
för beväringen, anledning till ett af dess
allra vigtigaste beslut. Det var ock utan
tvif-vel hans varma och på personlig kännedom
grundade förord som förvärfvade den
betydande majoriteten för bifall till regeringens
framställning om hy kasernbygnad åt Svea
artilleriregemente. Likaså hör ett af hans
yttranden öfver Femte hufvudtiteln till det
mest upplysande som öfver detta svåra
ämne på länge förekommit inom riksdagen,
och han har dermed, tills vidare åtminstone,
hejdat det raska utdömandet af pansaret
hvarraed man på några håll var i full fart.
Hans vänner hafva med tillfredsställelse
anmärkt den försonliga hållning han efter
sitt tillbakaträdande från sina särskilda
befattningar i Sjöförsvarsdepartementet
antagit mot regeringen. Utom arméväsendet
intresserade han sig mycket för
folkskolans angelägenheter och var under sista
riksdagen ordförande i ett af Andra kam
marens tillfälliga utskott, som behandlade
dertill hörande frågor.

Det har mer än en gång väckt
uppmärksamhet i landet, att Stockholms stad
ansett sig för fyllandet af sina
representantplatser behöfva låna en officer från ett
landtregemente, för att sedan så att såga
låna ut honom, om icke till
generalbefal-hafvare, åtminstone till troppchef vid någon
af radikalismens mest vensterhändta
fördelningar inom Andra kammaren. Vi
lemna kapten Mankells militära egenskaper helt
och hållet ur räkningen, och anmärka
endast i förbigående att hans auktoritet i
dessa specialfrågor icke måtte vara
synnerligt stor till och med hos landtmannapartiet,
då t. ex. hans stolta förklaring förlidct år,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:53:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtidenv/1872/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free