- Project Runeberg -  Samtiden. Veckoskrift för politik och litteratur / 1872 /
579

(1871-1874) With: Carl Bergstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga ensidigbeter som så lätt insmyga sig I
i represeutativa församlingar, i synnerhet der |
rösträtten är långt utsträckt, så är det högst j
vigtigt att ombuden icke tagas uteslutande j
ur en eller några få klasser, utau så vidt
möjligt sökas inom alla delar af samhället
der det finnes intresse för allmänna
angelägenheter, och åtminstone så pass mycken
bekantskap dermed att folkförsamlingen icke
behöfver blifva en politisk abcskola. Huru
vida ej den kretsindelniug som är gällande
för utväljandet af stadsfullmäktige,
naturligtvis med rätt att välja öfver hela hufvudstaden.
skulle kunna underlätta den politiska
valför-rättuingen, skola vi ej här undersöka, ehuru
vi hört tanken framkastad af rätt kloka
personer. Säkert är emellertid att
svårigheterna för hufvudstadens invånare att göra
goda val äro’ ganska stora, och att intill
denna dag ingen praktisk utväg blifvit
funnen att minska dem.

o

Åtminstone hafva försöken med allmänna
valmötfui, inför bvilka kaudidaterna skola,
efter den skandinaviska terminologien »ställa
sig» och afgifva sin trosbekännelse, icke
varit lyckliga. Detta utbjudande af tjeuster,
denna beredvillighet att underkasta sig
examen af den förstkommande, ligger icke i
det svenska lynnet. Vi torde i det
följande få tillfälle att yttra oss om det valmöte
af ett annat slag som denna gång blifvit
försökt, men vi kunna knappast säga att
detta experiment varit mycket lyckligare.
Att uppgifva ett bättre sätt är icke lätt,
men erfarenheten kommer väl att efter hand
visa bättre vägar än de hittills beträdda.
Allmänna valmöten i ett så stort distrikt
äro en orimlighet. De blifva under vanliga
förhållanden tumultuariska, men det häuder
också att ingen vill taga ordet; en eller
två personer föreslå några kandidater, men
ingen diskussion kommer i gång, och
församlingen vet ungefär efteråt lika mycket
som förut på hvilka den bör rösta. De
listor hvilka, oundertecknade, med eller utan
betalning införas i tidningarnas
annonsaf-delningar förtjena icke det ringaste
afseen-de; det heter att »flere valmän»
öfverens-kommit att rösta efter en gifven lista, men
huru många och hvilka, derom leronas man
i okunnighet, och det har för icke länge
sedan händt,att kandidater, som på detta sätt
blifvit skrytsamt förordade af »talrika val-,
män», fått nöja sig med en eller två röster.
Så mycket är oss för det närvarande klart,

I att anonyma förord äro sämre än inga.

I Det engelska bruket med valkomitéer har
j mycket som talar för sig; några personer
{ med anseende träda till samman,
underhandla med kandidaterna, göra sig
underrättade om deras åsigter i väsentligare
frågor och presentera dem slutligen för större
kretsar, inför hvilka de hafva tillfälle att
afgifva yttranden, hvilka utförligt refereras
i tidningarna och gifva anledning till
ledande artiklar. Det säger sig sjelft att
ko-mitéer och möteu ordna sig efter de
allmänna grundsatser som medlemmarne
omfatta, så att icke oppositionsmän uppträda
på ministeriella sammankomster och
om-vändt, men derför är det icke nödvändigi
att alla möjliga meningsskiftningar skola
hafva särskilda komitéer och kandidater.

För våra förhållanden skulle vi tro att icke
mer än två grupperingar borde
ifråga-komma, moderat frisinnade och radikala,
ty oro det finnes ett verkligen
kon-servatift parti, är det alldeles för
fåtaligt att kunna konstituera sig med särskilda
kandidater. Det är naturligtvis ingen ting
som hindrar att de båda hufvudpartierna
kunna hafva en eller flere kandidater
gemensamma.

Långt bättre än att i förväg affordra
trosbekännelser, hvilka en samvetsgrann
representant i många fall icke kan med någon
bindande kraft gifva ifråu sig, emedan dc
skulle hämma och begränsa hans -
handlingsfrihet, och hvilka det i andra fall är
utomordentligt lätt för en någorlunda
talför person att skaka ur armen, vore det
att valkomitéer oah tidningar ville egna
en strängare granskning åt kandidaternns •
offentliga föregåeuden, hvilket i afseendc
på dem som redan varit riksdagsmän är
särdeles lätt, då kamrarnes protokoll med
sina bilagor innehålla fullständiga och
tillförlitliga redovisningar för deras
verksamhet. Vi hafva mer än en gång uödgats
beklaga, att den dagliga pressen icke
lem-nar löpande riksdagsreferater, utan inskränker
sig till en summarisk öfverblick af de
ärenden som i hvarje plenum förekomma,
hvar-vid ett eller annat namn nämnes, ofta i
förening m§d referentens personliga
omdöme, och undantagsvis samt långt efteråt en
eller annan särdeles vigtig debatt
återgif-ves efter det justerade protokollet.
Allmänheten saknar på detta sätt alla tillfällen
att närmare följa representanternas före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:53:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtidenv/1872/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free