Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som i vår egen hafva store mäu
vanligen företagit resor.» Men man måste
göra det icke blott för nöjes utan
också för nyttas skull; vandra, ströfva
omkring och gapa kan en hvar; forska
och lära något, hvilket är att
verkligen resa, kunna ganska få. Att tala om
nöjet af resor är alldeles Öfverflödigt; man
måste vara en sten eller en stock för att
icke känna den angenämaste rörelse vid
beskådandet af folk, städer och länder.
Men den nytta som hvarje förnuftigt
företagen resa skall medföra består i ökad
klokhet, kunskap och goda seder; genom
bekantskapen med främmande länders
inrättningar, bruk och statsförfattningar bildar man
omdöme och eftertanke; redan Homerus
betecknar den mångbereste Odysseus såsom
en man hvilken sett många menniskors
städer och pröfvat deras sinne. Vetande
och lärdom kan hvar och en förvärfva
hemma, men först och främst är den
personliga bekantskapen och umgänget med
utmärkta män af stor vigt, och sedan är
det vissa kunskaper som endast kunna
för-värfvas genom åskådning. »Du reser till
Italien, detta genom sin natur, sina
städer och sina stora män så rikt välsignade,
genom sin historia och sin litteratur så
högt berömda land; du kan der icke taga
ett enda steg, icke kasta en enda blick,
utan att stöta på ett minnesmärke eller
en erinring om forntiden. Der skall du
med rörelse skåda sjön Thrasimenus och
slagfältet vid Cannae eller med gladt sinne
betrakta de albanska bergen, Tivoli, Bajse,
Plinii boning, Virgilii och Propertii
födelseorter, ruinerna af Yarros och Ciceros
villor. Hvilken glädje skänker icke
anblicken af sådana ting, då de stora
männens andar träda icke blott inför vårt sinne
utan för våra kroppsliga ögon och vi
trampa samma jord som de så ofta
trampat! Och hvem skulle ej vidare hafva sin
glädje af dessa gamla städer, teatrar,
tempel, triumfbågar, grafvårdar och stenar;
hvem skulle ej af dem hemta
undervisning? Jag säger med flit undervisning,
ty så ofta än allt detta är beskrifvet, så
ger dem dock åskådningen en helt annan
belysning, och man går här med säkra steg,
då man endast osäkert famlar i de gamla
böckerna. Jag talar här af egen erfarenhet».
Slutligen kommer Lipsius till den punkt
som är den allra vigtigaste i fråga om re-
sor i främmande länder, nemligen deras
inflytande på sederna. »Att man genom
resor i främmande länder kan förvärfva ett
fint umgängesskick kan icke förnekas. Hvad
i drägt, prydnader och uppförande är
passande, hvad som är behagfullt och värdigt
i ord och åtbörder, det kunna bäst de högst
odlade nationerna, fransmän, spanjorer och
italienare lära dig, och genom forvärfvande
af deras finare skick frigör man sig i många
fall från den inhemska bondaktigheten.»
Men denna utifrån förvärfvade finhet
måste vara fri från affektation, och man får
icke göra parad med den, ty eljest gör
man sig löjlig, såsom många göra när de
återkomma från Italien eller Frankrike.
Derjemte måste man akta sig att man- ej
låter smitta sig af främmande folks
uatio-nallyten, ty hvart och ett har sitt. Största
delen af franska nationen — icke det hela
— har det felet att vara lättfärdiga och
fåfänga; i Italien äro fräckhet och vällust,
i Spanien stolthet och afrikanskt öfvermod,
i Tyskland fylleri och grofhet hemma. Man
har mildrande namn för dessa egenskaper,
älskvärdhet, sjelfförtroende, känsla af sitt
värde, uppriktighet och godt lynne, m. m.,
men det är orätt att så kalla dem.
Slutligen ger Lipsius några goda råd, i
synnerhet för dem som vilja besöka Italien,
hvaraf många ur hans prydliga latinska
brefstil influtit i de moderna
resehaudböc-kerna och andra förtjente att i dem finna
eu plats. Han varnar sina unga vänner
för de italienska sirenerna, i synnerhet
ro-maninnor och venetianskor. I Rom är allt
varmt, luft, klimat, språk och seder; denna
stad måste man besöks för
fornlemningar-nas skull men icke välja till vistelseort. I
Toscana och Siena är all ting rent och
välgörande: der är det ett nöje och eu hvila
att vistas länge. På återvägen må man
uppehålla sig några dagar i
universitetsstäderna Bologna och Padua, lika många
veckor i det sköna och intressanta
Venedig, samt värdigt sluta resan med ett långt
besök i det storartade Milano.
Innehål l: Sid.
Dc nya riksdagsmannavalen...........641.
Hvar ligger felet?................. 645.
»Religionsvetenskap»............... 647.
Blick p& pressen................... 653.
Strödda underrättelser: Bidrag till
turist-väsendets historia i äldre tider . . . 665.
Stockholm, tryckt bos A. L. Norman, 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
