Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^T/0^.
S* VECKOSKRIFT ■ gf
* rös
POLITIK OCH LITTERATUR
TTTGTPVEN AP
C. F. BER6STEDT.
m 50. Lördagen den 14 December 1872.
Rörelser mot engelska offerhuset.
Under det att frSga blifvit väckt om
inrättande af en öfre kammare i Frankrike,
har en motsatt rörelse nppstÅtt i England,
och när man sammanlägger alla
omständigheterna, kan man knappast tviila på att
afskaffandet af det engelska öfverhnset i
dess närvarande form endast är en
tidsfråga. Deraf må likväl icke dragas den
slutsatsen att sjelfva grundsatsen af
representationens delning i två afdelningar skulle
vara i allmänhet förkastad och det så.
kallade en-kammare systemet erkändt såsom
något riktigare. Detta är så långt ifrån
händelsen att vi tro det vara genom de
demokratiska staternas exempel erkändt,
med hvilka faror för den konstitutionella
ordningen det är förenadt att lägga hela
statsförvaltningen i händerna på en enda,
genom samma slags val ur folket
utgången kammare; men i England är det
särskilda förhållanden, som måste tagas i
öf-vervägande, och som väl förtjena ett
närmare betraktande, ty öfverhusets
inrättning hvilar på sociala vilkor som icke äro
fullt förenliga med samhällets närvarande
utveckling.
Dertill komma de historiska förhållandena,
’ hvilka i England spela en så betydande
rol. Den representativa författningen är
jemnårig med det britiska samhället, men
denna församling har, såsom vi i en
föregående uppsats sökte visa (n:o 42, sid.
663 »Om den engelska konstitutionens hi-
storia») icke alltid varit tvådelad. Till och
med sedan Simon af Montford 1265 på
visst sätt stiftade underhuset genom att
till deltagande i rådsförsamlingen inkalla
två valda ombud för adeln i hvarje
gref-skap och två för hvarje kunglig
stads-eller borgplatsmenighet — citiee and
bo-roughs — samlade sig dessa ständer
vanligen med lorderna i ett rum; blott i
mycket svåra frågor trädde prelater och
baroner å ena sidan samt lands- och
stadsre-presentanter å andra sidan till samman
såsom särskilda korporationer, och sina svar
på konungens framställningar afgåfvo de
äfven i sådan händelse gemensamt. Det
var först under Edvard Ill.-s regering, i
början af tretlonhundratalet, som
bisko-parne jemte de veridsliga lorderna
konstituerade sig till ett särskildt herrehus, Home
of Peer8y under det att landskapens och
städernas representanter, som företrädde
menigheterna, bildade ett underhus eller
Home af Commons. Men på samma gång
intog den förra korporationen en ny
stäl-ning både till styrelsen och till
menigheterna, och dess beroende af kronpn
framstod tydligare, sedan landet sände
folkvalda representanter. I sjelfva verket var
säte och stämma i öfverhnset icke en
ovil-korlig följd af den feodala arfsrätten, utan
konungen förfor dermed såsom han
behagade, och det var först i en långt senare
tid som med peervärdigheten förenades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
