- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
172

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bal och kaffekalas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

ej sjelf - men hemmet är för qvinnan alltid ett ämne,
som klart anslår själens strängspel.

"När jag stått länge och den döfva klangen af
landskyrkans lilla klocka längesedan tystnat och
skymningen bredde sig allt rnera öfver haf och land och
sammansmälte dem begge, upptäckte jag en svart
punkt, kommande från stranden, nalkas skeppet. Det
kunde ej vara annat än en båt, som kämpade mot
vind och ström, hvilken här gick parallelt med kusten
och utmärkte sig med en egen färgton.

"Vi hade ingen båt från bord, och i gunrummet
sutto mina kamrater glade omkring en bål "svensk
banko", det vill säga vanlig svensk punsch, och
glammade. Båten nalkades långsamt, hindrad af de begge
förenade naturkrafterna vind och ström; men ändtligen
kom den närmare.

"Jag urskilde då, oaktadt mörkret, tre roddare,
som med raska årtag framdrefvo den lilla farkosten,
och en man insvept i en kappa i aktern. Båten lade
till vid läsidaij och den insvepta mannen steg uppför
fallrepstrappan. Jag hade verkligen varit mycket
nyfiken och blef det ännu mera, då den främmande steg
in på däck.

" Vid skenet af nachterhuslampan såg jag nu en
väl klädd karl, som det tycktes af min egen ålder och
längd. Han talade temligen väl engelska och
frågade mig om jag hade befäl om bord. Nej; men hvad
önskar ni, så skall jag framföra det till kapten; ty en
kapten på ett örlogsfartyg är en slags Dalai Lama,
som är alltför hög att ej hä sitt lilla hof, genom
hvilket han ser och hör.

"’Af den besynnerligaste orsak i verlden’, yttrade
ynglingen. ’Jag är, för att tala öppet, en stackars
flykting - i dubbelt afseende en flykting/

"Jag drog mig några steg tillbaka, men fattade
förtroende till den unge mannens på en gång sorgsna
och satiriska min.

"’Förstå mig rätt - jag har ej begått något brott,
annat än möjligen det att jag är naturforskare och
läkare, och för min vetenskap gör resor kring verlden
utan rast och rö; men mina förfäder voro, säger man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free