- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
239

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya seder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af glädje sprang Adelaïde ut emot honom, ty han var
ändå hennes enda tröstare under sorgens tid. Den
stackars flickan var blek och hade ett nästan sjukligt
utseende; ty hon sörjde innerligt sin goda mor och
hade dessutom det svåra uppdraget att åter bringa
sin far in i den vanliga takten.

Han hade nu hela tiden ej sett på sina böcker,
det var ett elakt tecken; men Adelaïde hade på
senare dagarne ändå nödgat honom att röra dem, emedan
hon frågat honom om så mycket, att han ej vågade
sjelf fälla något omdöme, om han ej först hade sett
efter hvad han skulle säga. Detta var för flickan dock
en roll, som hon högst ogerna spelade – hon hade
så gerna velat klaga med honom och beständigt klaga,
om ej detta endast hade förvärrat hennes fars tillstånd.
Emellertid tog smärtan och ensamhetskänslan ut sin
rätt, då hon satt på sin lilla kammare, der hon ej
hade annat än sina böcker och sin sömnad att
sysselsätta sig med.

"God dag, kära Adelaïde, god dag, barn! du ser
rask och duktig ut", yttrade gubben Georgsson
tvärtemot verkliga förhållandet; men han visste att det
ibland hjelper att säga att en person ser rask ut, så
blir han raskare. "Hur är det med pappa?"

"Jo, Gud ske lof."

"Jaså, ja det var rätt, barn – för det har han
dig att tacka. Se så! nu skall du vackert gå upp på
din kammare. Jag blir här i flere dagar, ser du –
jag har tagit mig permission och bedt en af
kamraterna derinne sköta min praktik."

"Blir farbror här?"

"Ja; är det inte bra?"

"Jo, ack jo! Tack, gode farbror!"

"Se så, barn, inte att tacka för."

Doktorn steg in till sin vän, som liksom blott i tankarne
stod framför sin stora bokhylla och läste på titlarne.

"Hm – välkommen, bror Georgsson! Ja, ser du – min –"

"Ja, jag vet, kära du; hon är hos Gud och har
bättre än vi, ser du – det är något som vi ej skola
tala om; det tycker ej hon om i sin himmel. Hm –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free