Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En huslig scen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
sådant, dit den ej hörde. Det är med religionen för
visst folk, som med anjovissås, hvilken kan blandas i
.allting för att bryta smaken, som mamsell Nyländer
säger i sin kokbok. Så är det.’7
Patronen var i högsta grad ifrig, ty han
försvarade sin rättfärdiga sak och var vredgad öfver sin
misslyckade uträkning att få rätt hos doktorn.
I stället att denne skulle hjelpt honom att fundera
ut någon utväg att kornma ur svårigheterna och segra,
hade han kommit ut för en menniska, som ville hä
honom att bli kristen, och i allmänhet kan man ej
göra en hop folk värre förslag än att antaga hela
kristendomen med alla dess konseqvenser.
Hvar och en bär med sig ett prof af läran, någon
bit, hvars mönster tyckes dem vackrast; men det hela,
sjelfuppoffringens heliga lära, är det få, som vilja
kännas vid.
"Förstår doktorn mig nu?" frågade ändtligen
patronen och steg upp.
"Ja, jag förstår, att ni är försedd med ett ganska
portativt fragment af Kristi lära - väl er, herr patron,
om ni en gång, då ni söker ert fädernehem, på
prof-stycket ur muren kan igenkänna det rätta."
"Vi hä verkligen talat för länge", återtog
patronen, förnämt höjande på hufvudet; "det finnes vissa
personer och åsigter, som aldrig ingå i min
öfvertygelse. Med den erfarenhet, den verldsvana och den
förmåga, som jag eger, ehuru obetydlig den i sig sjelf
också kan vara - ty jag är ej en af dem, som tror
mig inse allt och fatta allt, fastän erfarenheten nog
är en god lärarinna, och den, som i femtio år njutit
af allmän aktning, väl åtminstone mätte hä
dokumenterat sig att känna sin religion och finna sig för god
att förnedra sig -"
"Ja, vi hä verkligen talat nog", yttrade doktorn
otåligt och tog sin hatt. "Förlåt! (ser på klockan)
jag måste ut till mina patienter."
"Mjuka tjenare! tackar för alla goda upplysningar",
sade patronen och bockade sig med ett uttryck af
öfverlägsenhet, som ej förfelat sin verkan på hvilken
som helst utom doktorn, hvilken ej tycktes märka
något.
Samvetet. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
