Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En utflygt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
"Ja, barn, det är han, som lemnat dig här, jag
har ej vetat det förr än nu."
Ädelaide teg.
"Det är han, som, under form af lån, mig
ovetande, för din räkning lemnat mig betydliga
penningsummor."
Adelaide fortfor med sin tystnad.
"Och, Adelaide, här är hans bref. Han säger att
allt hvad han egt och eger är ditt."
"Hvarför?" frågade Adelaide.
"Derför, barn, att det är din ärfda egendom, som
han blott förvaltat."
"Min egendom? Jag förstår det icke; men om så
vore, så är den också din, pappa. Det skulle ändå
vara ledsamt", tillade hon till hälften skämtande, "ty
hvartill gagnar då hela ystet, som var så roligt, då
det var en utväg att hjelpa dig, min goda, älskade far."
"Sellner, som således lemnar dig en stor
förmögenhet, har derföre rättighet att bestämma ditt öde."
"Nej, pappa! det är Gud, som bestämmer öfver
mitt öde - och denna rätt köper ingen för penningar,
vore det än all verldens guld - donna rättighet", sade
hon och steg upp ifrån den halft knäböjande ställning
hon förut antagit, "denna rätt att bestämma beror på
mig sjelf, på mitt eget samvete, som talar in i själen
och som är Herrans egen röst, och den säger:
Adelaide, du blir här."
"Hm, flicka! det är svårt för mig att i detta fall
disputera med dig; men, ser du, det är min pligt att
låta dig lemna den ensamma prestgården och lefva i
andra kretsar, dit du nu hör. Rikedomen har det med
sig att skapa en annan omgifning åt oss. Du är rik
och derföre passar du ej mera här - men mins du
väl, sedan du var liten, excellensen Lindau?"
Adelaides ögon lyste af liksom ett inre ljus.
"Ja - ack, salig mamma omtalade honom ofta,
jag mins honom också klart, det var ju han, som bar
mig, som kysste mig vid festen hos Herrmans -
honom mins jag väl."
"Nå?"
"Och?"
"Du skulle flytta till Lindaus."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
