Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Kan bli bestraffningens förtjenta föremål:
Men afunden, som ej en annans glädje tål;
Men oförnöjelsen, som allt försmår och äskar;
Men illskan, som gör våld och stelsinnet, som tredskar,
Och lögnen, falskheten, olydnaden — och allt,
Der afsigten är ond; ty den gör sakens hällt.
Se der de föremål, dem hvart föräldrahjerta
Bör ömt och allvarsamt beifra och behjerta!
Se laster, hvilkas bot du länge söka bör
Med vettet som ger råd, och ömheten som rör,
Förrän du tar ett steg, som mest din känsla sårar!
Men då — oryggelig af böner och af tårar,
Utaf en brottslig hand förgäfves rörd och smekt.
Med hjertat känslofullt, men blicken obevekt,
Du är ej mera mor, du är ej mera fader:
Du gaf ju bättringstid? Du gaf ju varningsgrader?
Rättvisans skipare, dess dom du endast sagt,
Ali verlden böje sig inunder hennes makt!
Gif skäl! låt barnet se, att straffets tyngd, som trycker,
Är följden af dess fel och ej af dina nycker!
Och aldrig lydig blindt, och aldrig ohörd dömd,
Den fallne, samma stund, må finna nesan glömd!
Du tar ditt barn igen: det skall ej länge ligga
För dina fötter qvar, förlåtelsen att tigga.
Och, slafviskt stafvande det formulär du ger,
Utlofva, under gråt, att „så ej göra mer!"
Jag vill, att hvarje sätt att menniskan förbättra
Blir viljans sjelfförtjenst, och icke nödens fjättra;
Och barnet, hellre än att duka under tvång,
Må äfventyra förr att fela än en gång!
Jag vill, hos gossen re’n, upptäcka vedermälen
Af denna sinneshöjd och manlighet i själen,
Som, värdigt skuddande det tunga hotets länk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
