Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Jorden ej sjöng ditt eviga välde
Än i de himmelska härars förbund:
Men ett allmaktsord du fällde,
Och hon framgick, hon sig ställde
Trygg, orygglig på sin grund.
Mörkret omhöljde, svallet beklädde
Hennes obanade, ödsliga rund:
Men du bjöd — och skön hon trädde
Ut ur djupet, och sig gladde
Af sin första morgonstund.
Då sköto de opp.
De trotsiga fjellar,
Sin skyhöga topp:
Der stormarne ryta,
Och forsarne bryta
Bland dånande hällar
Sitt fradgande lopp.
Då sänkte sig den stilla dal,
I gräs och blommor klädd,
Der lunden kransar, lugn och sval,
Den friska källans brädd;
Der bäcken leker, klar och blå,
Omkring den gröna mark,
Och luftens härar nederslå
Uti en löfrik park;
Och under hjordars fröjdesprång
Och näktergalars ljud
All nejden stämmer upp sin sång,
Och lofvar dig, o Gud!
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
