Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Röst ur grafven, då Bergsmannen Dan. Ant. Ström
i dess 20:de år begrofs i Upsala.*
Menniskans lifsdagar likna gräset:
Hon blomstrar lik blomman på marken ;
Ett väder går henne förbi —
Hon fins ej mer.
Ps. 103: 15, 16.
Sakta tynar jordekusten
Bort i töcknar — han är brusten
Lifvets spindeltråd:
En ny sol i morgonljusning
Vinkar der med himmelsk tjusning
Salighet och nåd.
Icke villan, icke flärden,
Icke sorgerna af verlden
Härja detta bröst:
Blott mot er en blick tillbaka,
Mina vänner och min maka!
Med min sista röst.
Röst ur midnatten af grafven,
Ynglingens, af dödens glafven
Skördad i sin vår;
* Detta poem, infördt i Upsala tidningar år 1803, är det första, som
fästade en allmännare uppmärksamhet på författaren, då studerande
vid Upsala universitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
