Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 7 5
Likna dem i dygdens vana
Och i hjertats menlöshet,
Följa dem på fridens bana
Till en säll odödlighet.
När vi då till himlen skicka
Våra älsklingar förut,
O, hur lugnt vi kunna blicka
På vår vandrings väg och slut!
En gång skall den Gode kalla
Dem, som vandra i hans ljus,
Barn, föräldrar, syskon, alla,
Hem till samma fadershus.
Sälle de, som vandrat hafva,
Om ock vandringen var kort!
De ej sucka, de ej snafva,
De ej mera tappas bort.
Ty, bland de utvaldas skara,
Frälsta, fria äro de
Från all frestelse och fara,
Oro och bedröfvelse.
Ske alltså, o Gud, din vilja,
När ditt lån du återtar!
Du skall ej för evigt skilja
Hvad du sjelf förenat har.
Och vi säge i det hoppet
Nu ett kort farväl åt den,
Som så skönt fullbordat loppet,
Hann så snart till himmelen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
