Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Icke ensam värd en epopé,
Har, med Stenelus, Idomené
Stormat murar, starka kämpar slagit,
Och, för barns och kyska makars frid,
Icke Hektor först i blodig strid
Ut bland fiender och dödar dragit.
Långt för Agamemnon jorden såg
Mången tapper bjeltes härnadståg,
Mången prisvärd dygd i fridens skiften;
Ack, de kröntes ej af skaldens sång!
Höljd är grafven. Natten tung och lång,
Hvilar öfver bjelten och bedriften.
Dygden, ej i skaldens sång berömd,
Myllas ner, förtrampad och förglömd,
Uti samma graf med duglösheten.
Din förtjenst, i mina skrifter lärd,
Den skall sjungas af en efterverld,
Lollius! den skall trotsa sjelfva Leten.
Han skall sjungas, denna ljusa blick,
Denna själ, i alla ödets skick
Upprätt, skild från öfvermod som häpnad;
Eedlig hämnare af väld och svek,
Och för guldets allmakt aldrig vek,
Alltid vis, med egen styrka väpnad;
Som beständigt, ej ett flyktigt år,
Konsulariskt hög och ädel står
Mellan aggets och begärens faror,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
