Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syntes ämnad för en högre dager, kunde ej länge
bortglömmas i en tid, då Adolf Fredrik förde regeringen
bland Sveriges inbyggare, och Lovisa Ulrika bland dess
snillen.
Lovisa Ulrika — vid detta namn tycker jag mig
se en blidare vårsol, efter långa vintrars dvala sparsamt
afvexlad af töckniga sommardar, framträda öfver en jord,
som undrar öfver sin okända alstringskraft och de nya
blommor, som upprinna ur dess sköte. Jag ser i den
lugna kretsen af hennes hof, vitterheten, konsterna och
behagen ostörda hålla sin högtid, medan tvedrägten rasar
att sönderslita fosterlandet; och jag tycker mig känna
herde-lifvets lugn, någon gång firad på höjden af Alperna,
medan stormar nedanföre kämpa. — Sverige var bortglömdt
för vitterhetens ära: dess anda var nordanvindens, kall och
krigisk; dess språk stelt, halfvildt som marken, fattigt som
skörden, och, såsom den, illa ökadt med friimmande
tillförsel. Den milda harmoniska känslostämning, som
smakens yrken påfordra, förstummar mellan vapnens gny; den
lugna oegennyttiga sinneshöjning de förutsätta, födes ej i
partiernas små strider om förmåner och välde. — Tiden
var dock ej inne för nationens stora omskapclse, ty dess
vilkor voro ännu afiägsna: men Lovisa kunde inrätta en stat
i staten, sammansatt af det ypperligaste, som inom Sveriges
gränser utmärktes för vitter och vetenskaplig odling. I
denna stat förde Fredrik den endes syster, icke maktens,
men snillets spira; ingen ovärdig blef der medborgare, och
ingen stor förtjenst undangömd för hennes skarpsynta blick.
Jag uppkallar ej för eder, M. H. de lysande namn, som
denna tid omgåfvo thronen: de äro redan, och till det
mesta genom eder åtgärd, öfverlemnade åt minnets
odödlighet; men jag tror mig kunna anmärka, att den, som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
