Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag vill — men, Gud. hvad mäktar jag,
Så oren och så bräcklig?
Ack, utom dig är kraften svag
Och viljan otillräcklig.
Det, som är födt
Af kött, är kött;
Men det (så sjelf du säger)
Är anda, som
Af Andanom
Sitt lif allena äger.
Mig då, o Gud, din Anda gif,
Som syndens lust kan döda
Och till evinnerligit lif
På nytt min anda föda!
För tro och hopp
Han låter opp
De himlaportar klara;
För öfvermod,
För kött och blod,
De skola slutne vara.
Men alle äro barn af dig,
Som af din Anda drifvas;
Och är jag barn, så skall ock mig
Det goda arfvet gifvas.
Bland sorg och brist
Jag då förvisst
Min tröstekälla finner,
Min själaro,
IJti den tro,
Som verlden öfvervinner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
