Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid årets slut.
N:o 414.
Ack, jordens barn! vår tid är kort,
Och våra dar förrinna:
De, som en skugga, hasta bort,
Och, som en rök, försvinna.
Vi se oss om — och åter är
Ett år tilländalupet:
Dess nöjen, liksom dess besvär,
De sjönko ned i djupet,
I tidens haf,
Den vida, allom öppna graf.
Vid årets början, mångens hopp,
I sköna färger brutet,
Dess hela bana mätte opp,
Men släcktes innan slutet.
Så mången då, i sorgfritt tjäll,
Med barn och maka bodde;
Så mången då, förnöjd och säll,
På lif ocli helsa trodde:
Och se — nu re’n
Har jorden gömt hans kalla ben!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
