Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HÖGBO BOLAG. Av fil. kand. Göran Hedin - Sandvikens grundläggning och första år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRETAGSLEDNINGEN OCH ARBETARNA
57
snarare troligt, att Göransson och hans medhjälpare hade större
förståelse för sina underordnade och deras behov än som var vanligt
då för tiden. Detta förhållande mellan arbetsgivare och arbetare
blev naturligtvis satt på särskilt hårt prov under de svåra åren sedan
Högbobolaget gått över styr. Visserligen är det möjligt, att det ofta
låg någon taktisk beräkning bakom Göranssons upprepade
hänvisningar till nöden bland arbetarna, när han hos konkursmassans
godemän sökte få accepterade sina krav på att driften trots allt skulle få
fortsätta i någon form. Men man kan ändå inte misstaga sig på, att
ledningen verkligen hade en ganska stark medkänsla för sina anställda.
En gång i februari 1867, under den värsta vintern i bolagets historia,
hade en av Gävletidningarna fått mottaga en insändare från en
sandviksarbetare, fylld av de bittraste anklagelser mot verkets styresman.
Artikeln togs inte in, vilket i och för sig inte var särskilt
anmärkningsvärt, eftersom det troligen över huvud taget då för tiden hade varit
mycket svårt för en arbetare att genom pressen få föra talan mot sin
arbetsgivare. Däremot kunde man ett par dagar senare finna ett
bemötande som visade, att missnöjet bottnade däri, att de
understödsmedel som funnits att tillgå inte fördelats jämnt mellan arbetarna här,
utan att de i stället utlämnats till de allra mest behövande utan hänsyn
till, hur länge dessa varit anställda. Någon tid dessförinnan hade
Göransson nämligen lyckats att genom en vädjan till sina vänner få
hopbragt en mängd livsmedel från olika håll, som sedan till julen och vid
ett par senare tillfällen hade kunnat delas ut till de hårdast drabbade
hushållen. Det var för övrigt ingen ovanlighet, att bruksledningen
centralt anskaffade livsmedel för sina underordnade, även under mera
normala tider. Sålunda hade man flera gånger kunnat skydda
arbetarna mot prisförhöjningar genom att i tid lagra stora partier av
framför allt mjöl och torkad fisk.
När det gällde att skaffa en organisation för den första
högbostålsför-säljningen, är det ganska självklart, att man, framför allt för den
svenska marknadens del, utnyttjade den gamla Elfstrandska firmans
förbindelser. Man skickade alltså ut prover och småpartier till
grosshandelsfirmor i landsorten, genom vilka man väl också fick en och annan order.
På motsvarande sätt kunde man naturligtvis också begagna sig av de
affärsförbindelser som övriga delägare i bolaget hade. Åtminstone
beträffande Tyskland och England använde man den vanliga metoden
att sälja genom grosshandelshus som samtidigt representerade många
firmor, ofta i samma bransch. Från denna princip för försäljningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
