Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Järnverkets anläggande och utveckling tiden 1862—1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
KANALBYGGE FÖR VATTENKRAFT
500 fot och fyllde den nästan färdiga kanalen. På sina håll måste man
tillgripa pålning. Ett särskilt svårt parti var den sträcka, som ligger
mellan Storgatan och Hyttgatan. Här flöto stränderna ut, vilket gav
upphov till den s. k. Bredkanalen. Denna kom dock bra till pass
som regleringsmagasin. Den blev ock -vintertid av betydelse för att
minska faran för kravning, d. v. s. det förhållande att vattnet vid
sträng kyla blir genomsatt av iskristaller, som blockera turbininloppen.
Enligt överenskommelse med bönderna på trakten fick vattnet i
Jädraån uppdämmas två fot över förutvarande vattenstånd.
Uppdämningen gjordes i form av en fast damm i den nordväst om
Västan-byn belägna Kvarnströmmen. Sedermera (1904) försågs dammen
med rörliga delar, varigenom vattenavrinningen bättre kunde
regleras. Vid uttaget från ån byggdes också en damm med luckor, men
denna slopades sedan. Däremot kvarstår än i dag som skydd mot
översvämning en damm där Ovansjövägen korsar kanalen. Denna
användes ock för torrläggning vid reparationer eller rensningar. För
enahanda ändamål och för att utnyttja Bredkanalen som
vattenmagasin uppfördes en avdämning även strax öster om Storgatan. Denna
bortrevs såsom obehövlig sedan man slutat blåsa bessemer med
vattenkraft. Det var nämligen bessemerblåsningen som krävde ett
extra stort vattenflöde under en mycket kort period och som därför
måste utnyttja Bredkanalens vattenmagasin. I sitt lopp genom
verkstäderna delar sig kanalen i två grenar, den »norra» och den »södra».
Dessas väggar bestodo av sandstensblock, och genom
sprängtrum-mor leddes vattnet vidare till turbinerna. Den södra kanalen
utfördes först. Den övertvärar det s. k. stora verkstadshuset något
söder om dettas mitt. Den andra kanalen gick utefter husets norra
gavel.
Vattnet påsläpptes i kanalen på våren eller försommaren 1865.
Fallhöjden till Storsjöns vattenyta var c:a 18 fot och den tillgängliga
kraften c:a 250 turbinhästkrafter. Den slutliga kostnaden för
kanalanläggningen med dammar uppgick till något över 200 000 kr.
mot ovannämnda beräknade 60 000 resp. 110 000 kronor. Det blev
således en ganska dyr anläggning, c:a 900 kr. per turbinhästkraft
mot i våra dagar normalt c:a 250 kr. Härvid må man även beakta
skillnaden i penningvärdet. Trots detta hade man de bästa
förhoppningar på anläggningen.
I förvaltningsberättelsen för år 1862, undertecknad 26 okt. 1865,
står det: »efter många svårigheter och omvexlingar lyckades det
slutligen att i början af Juli detta år få kanalen färdig och detta stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
