Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutönskan och Förklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin tid och sitt rum, ehuru den sakkunnige måste bemärka,
att detta redan öfwer höfwan och det naturliga förhållandet
blifwit utwidgadt; men de intaga icke kyrkosångens hela
omkrets, och uppfylla blott några, men icke alla dess behof och
fordringar. Ett wisst ljus, en wiss frisinthet och öppenhet
i lynnet utmärker dem ofta fördelaktigt, der sådan egenskap
betydelsefullt och harmoniskt sluter sig till ämnet af psalmen.
För glädje och sorg, för hjertlighet och frid äga de månget
uttryck, som de gamla icke hunnit upptaga, eller hwaraf
häfden icke förwarat oss något wittnesbörd. För högheten
deremot, och hemligheten, och i allmänhet för det heligaste af
Religionskänslans innersta djup är deras stämma för späd.
Deras tillbud i detta fall, är att likna wid en
Gudstjenst af barn, hwilken, genom yttre liflighet, som
ålderdomens djup försmår, icke heller förmår, innerligen rör och
förnöjer, men icke uppfyller hjertat.
Blott som konststycken betraktade, kunde man i
allmänhet likna de goda bland wåra moderna psalmmelodier wid
den tjusande bildningen af qwinlig skönhet; de gamla
deremot wid den majestätliga anblicken af storwäxt och
wälbildad mandom. De förre hinna äfwen ett majestät, men ett
qwinligt, en mandom, men Amazonens. Måhända äro de
just derföre swagheten närmare och älskligare. ”Hwad är
täckt?” frågar Ehrenswärd, och swarar: ”Oredan,”
hwartill bör läggas, af ett wackert. Detta omdöme är ej
tadel, »tan förklaring. Måhända att wårt moderna
tonsystem, som nu för oss i formen är all reda, dock för
kyrkosångens stora inre sinne är endast den täcka oredan af det
gamla. Eller skulle wi i sången wara de gamles mästare,
under det wi i gerningen förmå så litet af det första allwaret?
Man ware sen att förkasta någon bland de åldriga
psalmmelodier, som härstamma från tider och församlingar
af en frisk werldsförsakelse och blomstrande christendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
