Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Lappland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidskepelse. De var inte en gång kristna, ingen visste varifrån de
kommit och de talade ett språk som inte liknade något annat
tungomål på hela jorden.
Fanns det några jättar eller troll på denna sidan älven?
- Förr i världen fanns det nog, sade farbror Lars. När
han var pojke hade han hört åtskilligt om ett stort troll som
bodde i fjället därborta. Trollet var mycket rikt och hade
hundratals fula dvärgar som vaktade hans guld inne i berget
och tusentals snövita kor med silverklockor om halsen. Men
sedan kungen börjat spränga i fjället efter järnmalm och
börjat bygga en järnväg hit upp hade han inte hört någonting
mer om trollet. Där fanns naturligtvis ännu några skogsrån
som försökte locka folk in i skogen för att de skulle gå vilse.
Ibland lockade skogsrået med fågelstämma, ibland med en
kvinnas röst. Många påstod att skogsrået verkligen var en
kvinna, mycket elak och mycket vacker. Om man mötte henne
i skogen måste man springa sin väg med detsamma, om man
vände sig om för att se på henne, om det så bara var för ett
ögonblick, så var man förlorad. Man borde aldrig sätta sig
under ett träd i skogen när det var fullmåne. Skogsrået kom
då och slog sig ner vid ens sida och lade armarna kring ens
hals som en kvinna gör när hon vill att man skall famna
henne. Men vad hon ville det var att suga blodet ur ens
hjärta.
- Har hon mycket stora ögon och en ros i skärpet? frågade
jag oroligt.
Det visste inte Lars Anders, han hade aldrig sett henne, men
hans svåger hade en gång sett skogsrået en månljus natt. Han
hade förlorat sin sömn och varit en smula konstig i huvudet
alltsedan dess.
Fanns det några tomtar i trakten?
Jo, där var fullt av småfolk som tassade omkring i
skymningen. Och en liten tomte bodde i kostallet, barnbarnen
hade ofta sett honom. Han var snäll och beskedlig så länge
han fick vara i fred och man satte ut ett fat gröt åt honom.
Men det gick inte an att tala illa om honom.
Järnvägsingenjören som höll på att bygga bron över älven hade sovit över
natten i Forsstugan en gång förra vintern. Han söp sig full
och spottade i tomtens grötfat och sa att fan skulle ta honom
om det fanns några tomtar. När han på kvällen körde
tillbaka över den frusna sjön halkade hästen omkull på isen
och slets i stycken av en flock vargar. Folk som återvände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
