Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Der Leichenbegleiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var ytterst vänliga mot mig. Uppasserskan som städade min
hytt på morgonen såg först lite vresig ut, men hon blev vår
bundsförvant så snart syndaren började slicka henne i
ansiktet, hon hade aldrig sett en så förtjusande valp. När Waldman
tog sin spatsertur på fördäcket, började hela besättningen
leka med honom och kaptenen på kommandobryggan tittade
åt annat håll för att inte se honom. Det var sent på natten
när vi lade till vid kajen i Stockholm och jag hoppade i land
från fören med Waldman i famnen. På morgonen besökte
jag professor Bruzelius, som visade mig ett telegram från
doktorn i Basel om att modern var utom all fara och att
sonens begravning skulle uppskjutas till hennes hemkomst
om ett par veckor. Professorn hoppades att jag ännu var kvar
i Sverige då, modern ville säkert se mig för att höra om
sonens sista stunder, och naturligtvis borde jag komma till
begravningen. Jag svarade att jag tänkte besöka min bror
och att jag hade bråttom att återvända till mina patienter.
Min bror var glad att se mig igen efter så många år, och
varken han eller hans hustru ville höras talas om att jag skulle
stanna hos dem mindre än fjorton dagar. Två dagar efter
min ankomst uttryckte han sin förvåning över att en läkare
med så stor praktik som jag kunde vara borta från sina
patienter så länge. När tänkte jag resa? Min svägerska hade blivit
iskall. Det är ingenting att göra åt folk som inte tycker om
hundar annat än att beklaga dem och ge sig ut på fotvandring
1 Dalarna med sin hund. Det finns ingenting bättre för en
liten Waldman än att kampera i det fria och sova under
vänliga furor på en matta av mjuk mossa istället för en
matta från Smyrna. Min svägerska hade huvudvärk och
kunde inte komma ner till frukosten den morgon jag gav
mig iväg. Jag ville gå till hennes rum och säga henne ett
hjärtligt farväl, men min bror avrådde mig på det
bestämdaste. Jag envisades ej längre sedan han upplyst mig om att
pigan just hittat hans hustrus nya söndagshatt under min
säng, hennes broderade tofflor, hennes fjäderboa, två
sönderrivna volymer av Encyclopædia Britannica, resterna efter
en kanin samt hennes försvunna kattunge med huvudet
avbitet Beträffande smyrnamattan i salongen,
blomsterrabatterna i trädgården och de sex ankungarna i dammen, så...
Jag såg på klockan och sade till min bror att jag hade för
vana att vara i god tid vid stationen.
- Olle, skrek min bror till vår gamle kusk när vi åkte i
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
