Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Doktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle ha rätt att ta från sina rika patienter vad de behövde
för sina fattiga patienter och för sig själva, men de skulle
varken räkna sina besök eller skriva räkningar. Kunde ett
modershjärta omsätta i kontanter värdet av det barn vars liv
du räddat? Kunde någon ånge det exakta arvodet för att dina
tröstande ord eller beröringen av din hand släckt dödsfruktan
i ångestfyllda ögon? Hur mycket kostade varje smärtfri minut
som din morfinspruta lyckats vinna från dödskampen? Hur
länge skulle vi fortsätta att lura på våra patienter all denna
dyrbara patentmedicin med nyuppfunna namn men vars
ursprung härleddes ur medeltida vidskepelse? Vi visste mycket
väl att antalet verksamma medikamenter kunde räknas på
våra fingrar och var till salu i naturens stora apotek för billigt
pris. Varför skulle en doktor på modet som jag själv åka
omkring till sina patienter i ett elegant ekipage medan min kollega
i fattigkvarteret måste gå till fots? Varför gav staten ut hundra
gånger mer pengar för att lara medborgarna döda varandra
än för att lära dem hjälpa varandra i sjukdom och nöd?
Varför byggde vi inte flera sjukhus och färre kyrkor? Man kunde
be var som helst till sin Gud men man kunde inte operera
i en rännsten. Varför byggde vi så många bekväma hem åt
yrkesmördare och inbrottstjuvar och så få åt fattigkvarterens
hemlösa? Varför kunde inte fängelsernas gäster försörja sig
själva när staten gav dem fri bostad? De kunde alla förtjäna
sitt uppehälle genom arbete om valet stod mellan att äta eller
att hungra. Det hette alltid att flertalet av fängelseinvånarna
bestod av ointelligenta, mer eller mindre oansvariga individer.
Det var ett misstag. Deras intelligensnivå låg i regel inte
under utan över medelmåttan. Alla förstagångsförbrytare borde
dömas till korta fängelsestraff med svältdiet och prygel och
friges med obefläckade namn. De borde lämna rum för
fäderna till oäkta och övergivna barn och för soutenörerna som
borde få sina pannor märkta med glödande järn innan de
släpptes ut. Grymhet mot hjälplösa djur var i Guds ögon
en mycket större synd än inbrott och straffades dock bara
med obetydliga böter. Vi visste alla att hopandet av stora
rikedomar ofta betydde en skickligt dold stöld från de fattiga,
men aldrig hade jag i något fängelse träffat på en miljonär.
Förmågan att slå pengar av allting var en speciell talang av
tvivelaktigt moraliskt värde. Personer som ägde denna
förmåga borde visserligen lämnas fria händer, men på det
uttryckliga villkoret att de liksom bina regelbundet skattades
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
