Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Mrs Charles W. Washington Longfellow Perkins junior
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn var mig förhatligt: mr Charles W. Washington
Long-fellow Perkins junior. Han bad om ursäkt för att han inte
besvarat mina två senaste brev och mitt telegram, han hade
föredragit att fara över Atlanten för att vädja till mitt
medlidande ännu en gång. Jag sade honom att jag höll fast vid
min skriftliga anhållan, jag upprepade, att det var orätt och
omänskligt att kasta hela bördan av mrs Perkins Longfellow
junior på mina skuldror. Jag orkade inte längre. Han
svarade att han själv var i samma situation. Han sade att han
var businessman, han önskade diskutera saken affärsmässigt,
han var villig att avstå från halva sin årliga inkomst betalad
i förskott. Jag svarade att det inte var fråga om dollar, jag
behövde fullständig vila. Visste han att hon under mer än
tre månader hade bombarderat mig med i medeltal tre brev
om dagen och att jag blivit tvungen att stänga av min telefon
om kvällarna? Visste han att hon köpt de snabbaste hästarna
i Rom för att kunna förfölja min vagn kring gatorna, att
jag hade måst upphöra med att gå mina aftonpromenader
på Pincio med mina hundar? Visste han att hon hyrt övre
våningen i hörnhuset av Via Condotti för att genom ett stort
teleskop kunna bekika varje patient som gick ut och in ur
Keats hus under min mottagning?
Ja, det var ett utmärkt teleskop. Dr Jenkins i Saint Louis
hade varit tvungen att flytta för det teleskopets skull.
Visste han att jag tre gånger nattetid hade kallats till Grand
Hôtel för att magpumpa henne därför att hon tagit en för
stor dos opium?
Han sade att hon alltid använde veronal på dr Lippincotts
tid, han föreslog att jag skulle vänta till morgonen nästa
gång hon skickade efter mig på natten. Hon var alltid
mycket försiktig med sina doser. Fanns det någon flod i
närheten?
Jo, vi kallade den Tibern. Hon hade kastat sig från Ponte
Sant* Angelo i förra månaden, en polis hade hoppat efter och
dragit upp henne.
Han sade att det var onödigt, hon var en utmärkt
sim-merska, utanför Newport hade hon hållit sig flytande i över
en halvtimme. Han var förvånad att höra att mrs Perkins
junior ännu bodde på Grand Hôtel, i vanliga fall stannade
hon aldrig mer än en vecka på samma ställe.
Jag sade att det var hennes sista chans, hon hade redan
bott på alla de andra hotellen i Rom. Direktören i Grand
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
