Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Regattan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för gudomlig dyrkan som man gjort ifråga om Augustus.
Vem utom Annalernas författare, sarkasmernas och
insinuationernas mästare, skulle djärvts att halvt hånleende återge de
allvarliga ord varmed den gamle kejsaren vädjar till
eftervärlden om en rättvis dom? Jag har i min tur citerat samma
ord i min studie över Tiberius:
”Jag är blott en dödlig människa, jag fullgör blott de
plikter som åligger människor, och inför eder, Roms fäder,
betygar jag att det är nog för mig om jag kan fylla det främsta
rummet bland dem och detta vill jag även att en eftervärld
skall minnas. Eftervärlden skall göra mitt minne rättvisa nog
och över nog om den vill tro att jag varit värdig mina
förfäder, vaksam för edert väl, ståndaktig i faror och utan
fruktan för människors hat när det gällt det allmänna bästa.
Dylika tänkesätt är de tempel jag vill att ni skall resa åt
mig i edra hjärtan, i dem har jag mina vackraste stöder,
ärestoder som är varaktiga. Ty de som reses av sten blir blott
ovårdade gravar om eftervärldens omdöme vänds till hat.
Därför ber jag mina bundsförvanter, mina medborgare och
gudarna själva, de senare att de förlänar mig ett gott samvete
och en klar insikt om mina plikter mot gudar och människor,
de förra att de med beröm och benägen åtanke må begå
minnet av vad jag gjort och vad jag var, då jag en gång
är död.”
Vi klättrade uppför branten till Damecuta. Den gamle
kejsaren visste vad han gjorde när han byggde sin största
villa där, för näst San Michele är utsikten från Damecuta
den skönaste på hela ön. Jag talade om för ambassadören att
av den massa fragment som hittats där hade åtskilliga
kommit i händerna på hans kollega sir William Hamilton, den
engelske ambassadören i Napoli på Nelsons tid, och sedan
hamnat i British Museum. Många låg ännu dolda under
vinrankorna, jag tänkte sätta igång med utgrävningar på
allvar nästa sommar, vignan tillhörde nu mig. Lörd Dufferin
plockade upp en rostig uniformsknapp bland mosaikskärvorna
och marmorplattorna. Corsican Rangers! Ja, tvåhundra
korsi-kanska jägare var förlagda här år 1808, men olyckligtvis
bestod största delen av den engelska garnisonen i Anacapri
av maltesiska soldater som retirerat i oordning när
fransmännen stormade lägret. Vi såg ner på klipporna vid Orico
och jag visade ambassadören var fransmännen landat och
klättrat uppför den branta bergväggen. Vi kom överens om
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
