- Project Runeberg -  Sannsagor och fantasier /
22

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IO SANNSAGOR OCH FANTASIER.

det, som det muntra skrattet kom. De flesta rösterna
voro manliga, men äfven en och annan qvinlig
blandade sig i sorlet: Bäck urskilde tydligt Cecilias. Nu
klingade någon i en bål och det blef jämförelsevis
tyst; det var nu blott en, som talade, men
skrattsalvorna fortforo med korta mellantider att låta höra sig.

Bäck tvekade. Gästerna ämnade kanske snart
gå. Om han skulle gå in i rummet till höger om
tamburen och vänta der en stund? Han lyssnade vid
denna dörr, för att öfvertyga sig om att ingen af de
bullersamma gästerna var der inne; men då allt var
tyst, fattade han sitt beslut och inträdde.

Rummet var mörkt. Han trefvade sig fram till
en stol och satte sig. Men det buller, hans steg
gjorde, blef ej så obemärkt som han trodde. Han
hörde någonting i bakgrunden af rummet röra sig och
en matt barnröst fråga:

»Hvem är der? Är det Emma?»

Styrman Bäck slog eld på en tändsticka och såg
vid dess flämtande sken en liten gosse, som låg helt
och hållet klädd på en soffa med en hvit bindel om
hufvudet. Det var ett par underligt lysande ögon,
han riktade mot den oväntade besökaren.

•»Det står ljus på byrån der borta,» sade gossen
med samma matta röst, utan att den uttryckte någon
förvåning. »Tänd på det — mamma har främmande,
men de kanske gå snart.»

Bäck gjorde som barnet sagt, men lät ljuset
behålla sin plats, för att det ej skulle besvära den sjuke
gossens ögon, som redan brunno med en feberaktig
glans. Det svaga skenet från ljuset var dock
tillräckligt, för att Bäck skulle kunna se hvem han hade
framför sig. Det måste vara Cecilias son. Ansigtets
fina oval, det svarta håret och de stora, mörka ögonen
kunde ej vara arf från någon annan än henne. Och
denna likhet var så mycket egendomligare, som allt
annat för öfrigt var så olika; Cecilia svälde och
blossade af hälsa och lefnadslust, medan denne lille stacka-’
res kinder voro bleka och insjunkna och mörka ringar
under ögonen sqvallrade om, att en mask gnagde på
hans lifstråd. Det lilla magra ansigtet med sina all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:56:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sannsagor/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free