Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nytta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nytta (-or sällan br.) f. Nyttig a.
Nyttja (-ade) t. -ande n. -anderätt m.
Nå interj. Nåväl.
Nå (-r, -dde, -tt, -dd, n. -dt) t. och i.
Nåd f. Ordet br. ngn gång i pl., då
det användes som titel, t. e. deras
nåder, mina nåder. En gammal danism
är nåde i uttr. med Guds nåde.
Gammal ackus. pl. ligger i talesätten i
nåder, på nåder, till nåder; genit. pl. i
Nådastol m. (bibl.) -val n. —
Nådeansökan (antar ej slutart.) f. -ansökning
(-ar) f. -barn (pl. =) n. -betygelse
(-r) f. -bevisning (-ar) f. -bord n. -bröd
n. -full a. -gåfva (-or) f. -hjon (pl. =)
n. -löfte (-n) n. -medel (pl. =) n. -rik
a. -stöt (-ar) m. -tecken (pl. =) n.
-verkan (antar ej slutart.) f. -verkning
(-ar) f.; br. mest i pl.; för sg. nyttjas
hellre -verkan. -väg m. (i n.) — Nådår
(pl. =) n. -årspredikant (-er) m. —
Nådig a.; br. i vissa fall ut. böjning,
t. e. nådig frun, nådig herre. I
kanslistilen nyttjas superl. nådigste, -a.
Nådelig a. (i bibl. spr.). -en adv. Nåde
t., br. blott i uttr. Gud nåde mig, dig,
oss o. s. v.
Nåd (-ar) m. Nitning. Nåda (-ade)
t. Nita. -ning f.
Någon (n. något, pl. någre, -a) pron.
a. och s.; substantivt i genit. sg. m. och
f. någons, i genit. pl. någres, -as. —
Stridande mot svenskt språkbruk äro
sådana ordställningar som t. e. <span>han
kan ej lemna någon som helst
uppgift, några som helst underrättelser;
han vill ej inlåta sig i någon som helst
öfverenskommelse</span>, o. d.; emedan <span>någon
som helst</span> icke i vårt språk nyttjas eller
af nöden påkallas, då vi för särskilda
behof ega någon, någon enda, något
slags o. s. v. — Någondera m. och f.,
någotdera n.; genit. någonderas,
någotderas. Nyttjas rättast substantivt,
men kan äfven behandlas adjektivt, t.
e. på någondera sidan, någotdera
viset. Någonsin (smdr. nånsin) adv.
Någonstädes adv.; rättare än någorstädes
(jfr Annorstädes). Någonting n., jfr
Ingenting. Någorlunda adv. Språkvidrig
är ordets användning i adj. egenskap,
t. e. <span>en n. kännedom</span>. Mera tillåtlig är
dess sammanställning med s. utan
artikel, t. e. med n. visshet, då den adj.
naturen icke så bestämdt framträder.
Men äfven ett sådant bruk bör
undvikas; man kan i stället uttrycka sig t. e.
med någon, med tämlig visshet o. d.
Något adv.
Nål (-ar) f. -bok (-böcker) f. -bref
(pl. =) n. -dyna (-or) f. -fat (pl. =) n.
-hus (pl. =) n. -makare (pl. =) m.
-penningar m. pl. -rem (-mar) f. -sting
l. -styng (pl. =) n. Nålsudd (-ar) m.
-öga (-ögon) n.
Nåt (-ar) m. Söm (i segel o. s. v.).
Nåtla (-ade) t. -ing f.
Näbb (-ar) m.; förekommer i sg.
äfven som n. -gädda (-or) f. -mus (-möss)
f. Näbba (-or) f. Näbbas (-ades) dep.
Näbbig a. -het f.
Näck (-ar) m.; br. oftast best.
näcken. -blad (pl. =) n. -ros (-or) f.
Näfve (-ar) m. Näfrätt m. -tals
adv.
Näfver (näfrar) f.; best. sg. -ern;
pl. br. endast då fråga är om särsk.
näfverstycken. -dosa (-or) f. -sko (-r) m.
-skäppa (-or) f. -sula (-or) f.
Näktergal (-ar) m.
Näktergalsstämma (-or) f.
Nämligen adv.
Nämna (-er, -de, -t, -d) t. -ande n.
-are (pl. =) m. Nämnbar, -värd a.
Nämnd (-er) f. Nämndeman (-män) m.
Nännas (nänns, nändes, nänts) dep.
Näpen (näpet; näpne, -a; näpnare,
-ast) a. -het f.
Näppeligen adv.
Näpsa (-er, -te, -t, -t) t. -ande n.
Näpst f.
När 1) adv. När som helst, närhelst.
Göra ngn för när, komma ngn för när,
det har skett honom för när; när och
fjärran; ej på långt när. — 2) konj. —
Nära adv. o. oböjl. a.; komp. närmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
