Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
AUGUST1 STRINDBERG.
Vid närmare öfvervägande hade magister
Andreas kommit till insigt om att de medel,
som han förut användt för att tillintetgöra denna
råa själ, hade varit för fina, och orsaken till att
han missräknat sig var att han alltför högt hade
uppskattat parians mått af känslighet gent emot
moralisk skam. Han hade spelat på en sträng
af hederskänsla, som icke fanns eller som var
för slapp för att kunna brista ens vid hårda
grepp. Här, det insåg han nu, måste man gripa
in med våldsammare och enklare medel, gamla
kända medel, som kyrkan och särskildt de påfliga
i alla tider hade förstått att begagna för att göra
sinnena mjuka, nämligen ångesten för ett
tillkommande lif. Här var jordmånen väl förberedd hos
den vidskeplige zigenaren, och tack vare
tillfälligheten med liktåget och de följande scenerna
hade hela planen till proceduren gifvit sig sjelf.
Magister Andreas egde i sina gömmor ett
instrument nyligen uppfunnet af jesuitpatern
Athanasius Kircher för okända, men kanske icke så
litet jesuitiska ändamål och kallad trollyktan eller
laterna magica. Med tillhjelp af denna kunde
man efter behag framkalla ljusbilder på väggar,
på rök eller hvilken annan bakgrund som helst
af någorlunda fast konsistens. Denna apparat
hade han mången gång tänkt att använda till att
roa zigenarens sällskap med, men till följd af en
viss olust för att skänka något till en, som stal
och aldrig sade tack, hade han dock låtit bli
det. Nu skulle han betjena sig af den till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
