Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TSCHANDALA.
163
»Det är ingen komedi!» svarade magistern
salfvelsefullt. »Jag brukar alltid bedja för de
döda, ty — tillade han med eftertryck — ingen
vet, hvad som kommer efter döden, och den,
som har undgått sitt straff i detta lifvet, kan
vänta sig det i det nästa.»
Zigenaren, som verkligen fruktade för ett
lif efter detta, ville icke ännu gifva efter för sin
fruktan, och med ett sista försök att döfva sin
ängslan skrek han efter liktåget:
»Drag till helvete, grindvaktare! Drag till
helvete!»
»Tag Er till vara, Jensen», sade magistern,
»de döda gå igen, om man stör deras ro!»
Och lugn som en blifvande segrare, som har
angripit sin fiendes svagaste punkt, lycklig som
tänkaren, hvilken efter en långvarig ansträngning
har hunnit till klarhet, steg han upp, tog på sig
sin strängaste katedermin och upprepade med
profetisk röst sin förutsägelse, som han sjelf
är-nade bringa till uppfyllelse:
»De döda gå igen!»
När han med raska steg gick in genom
porten, hörde han efter ett ögonblicks tystnad, som
visade att orden hade gjort sin verkan, ett
gapskratt bakom sig, efterföljdt af en påminnelse
om det begärda penninglånet, som nu löd å tusen
daler. Magistern vände sig på trappan och
nickade jakande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
